Forskning om vård och omsorg

Var tredje patientjournal i Region Stockholm innehöll dokumentationsbrister som skulle kunna försvåra att cancer upptäcks tidigt. Det visar en studie från Karolinska institutet. En möjlig förklaring är att läkare vill undvika att oroa patienter som läser sin journal.

Äldre med flera långvariga sjukdomar söker sig ofta till akutmottagningen, trots att besöken i vissa fall skulle kunna undvikas. En ny studie visar att bristande tillgång till vård, otydligt ansvar och brister i samarbete mellan vårdens olika delar kan bidra till onödiga akutbesök.

Arbetet i hemtjänsten kan upplevas som orättvist och osäkert. Upplevelsen av jobbet påverkas också av sådant som klass, kön, etnicitet och anställningsform. För den som saknar fast anställning är det extra svårt att göra sin röst hörd. Det framgår av en ny avhandling från Malmö...

För att blockera smärtan efter till exempel en höftfraktur måste narkosläkare hitta rätt nerv i ljumsken. Nu har forskare testat en AI-modell mot nio läkares samlade bedömning och resultaten visar att AI:n presterade i nivå med de skickligaste läkarna.

Utbildningsnivå är den socioekonomiska faktor som har starkast samband med överlevnadsgraden efter akut höftkirurgi. Det framgår av en studie från Linköpings universitet. Det här fyndet kan leda till att vården lättare får syn på patienter som behöver extra mycket stöd efter sin...

Vikarier utgör ungefär en femtedel av alla kommunalt anställda i äldreomsorgen. Men det är svårt för kommunerna att rekrytera och behålla personal. Så här kan vikarierna ges bättre förutsättningar, enligt chefer i äldreomsorgen.

En ny typ av höftledsimplantat efter lårbenshalsfraktur minskar risken för att höftkulan hoppar ur led med 70 procent. Det visar en ny studie med 1600 patienter vid sjukhus i Sverige och Storbritannien.

En ny metod utvecklas nu för att spåra bakteriers dna direkt i patientprover på akuten, i stället för att odlas. Målet på sikt är att korta tiden för diagnos vid allvarliga infektioner.

Döden kan komma snabbt i livets slutskede, och många närstående önskar i efterhand att de hade förstått hur kort tid som återstod. En ny studie lyfter behovet av bättre utbildning för vårdpersonal och riktade insatser till närstående för att stärka stödet under den sista tiden.

När demens drabbar mitt i livet påverkas både den som blir sjuk och partnern. En ny studie visar att stödet ofta inte räcker till, vilket kan få konsekvenser för ekonomi, livskvalitet och relationen.

När vården ställde om till covid-19-vård fick strokerehabiliteringen stå tillbaka: Rehabiliteringsinsatser begränsades, patientsäkerheten påverkades och personalen utsattes för etisk stress, visar en studie. Resultaten pekar på behovet av att ge rehabilitering en tydligare plats i...

När människor skadas i fjällmiljö krävs snabb och kvalificerad vård – men lagstiftningen i Sverige försvårar arbetet, visar ny forskning från Umeå universitet. Trots sin kompetens och medicinska utbildning får sjuksköterskor som arbetar som fjällräddare inte ge läkemedel i akuta...

Barn vill förstå vad som händer i vården, bli lyssnade på och få möjlighet att påverka sådant som rör dem själva. Samtidigt kan de flesta barn inte bära ansvar för stora medicinska beslut. Det visar två nya studier.

Patienter som söker akut med diffusa eller ospecifika symtom kan vara känsligare för långa väntetider än andra patientgrupper. Det visar en avhandling om patientflöden på akutmottagningar.

I vissa kommuner får tjänstemän besluta om äldreomsorg utifrån individens behov, helt enligt socialtjänstlagen. I andra kommuner detaljstyr politikerna, med risk att faktorer som ekonomi och politisk ideologi påverkar besluten. Det framgår av en avhandling från Linköpings universitet.

En enkel kombination av dagliga fysiska övningar och proteinrik näringsdryck kan minska behovet av stöd i vardagen hos personer med demens, enligt en ny studie från Karolinska Institutet.