Forskning om skogen

I städer där gamla träd är sällsynta kan särskilda mulmlådor erbjuda ett nytt hem för arter som annars lever i trädhål. Men för att dessa arter ska trivas krävs både genomtänkt design – och rätt placering.

Flera mål för älgförvaltningen är svåra att nå – eller rent av omöjliga. Det visar en ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Orsakerna är bland annat högt satta mål, klimatförändringar och motstånd från jägare att minska älgstammen.

Mangroveskogar som återställs kan öka förmågan att binda kol. Men de nya restaurerade ekosystem återfår inte alltid sin normala funktion, menar forskare bakom en studie vid Umeå universitet.

Nya skogar som är 20–40 år gamla kan ta upp koldioxid från atmosfären betydligt snabbare än nyplanteringar. Men för att så kallade sekundärskogar ska kunna göra maximal klimatnytta behöver de få växa fritt, enligt forskare bakom en internationell studie.

När vår värld blir allt varmare täcks tundran i Arktis med allt mer skog. Forskare har undersökt över 1 000 områden runt tundrabältet och såg att hälften av dem upplever denna förändring. Detta kan till exempel påskynda smältningen av permafrosten och påverka djurlivet.

Varifrån får växande skogar sitt kväve efter en brand? I en studie ledd av SLU har forskare undersökt hur kväve tas upp i boreala skogar efter skogsbränder. Resultaten förbryllar – större delen av det kväve som binds i den nya skogen saknar en känd källa.

Granbarkborrar är ökända för att döda miljontals träd i Sverige. En studie visar nu att de också påverkar skogens mikroklimat under trädkronorna. Angripna skogsområden kan värmas upp med så mycket som två grader under sommardagar, men lövträd kan hjälpa till att kyla ner drabbade...

Trenden har vänt för skogens konung. Efter flera års minskning växer älgstammen i alla delar av Sverige. Det visar en rapport från SLU.

Under årets varma sommar har skogar brunnit i Sverige och Europa, men risken för spridning skulle kunna minskas genom anpassat skogsbruk. Enligt en studie från SLU kan större variation i skogslandskapet, med mindre bestånd och fler trädslag, bromsa bränderna.

Träd som lider av torka ger ifrån sig ljud som kan fångas upp med mikrofoner – och nu visar en studie från SLU att dessa ljud kan avslöja permanenta skador. Genom att lyssna på skogens viskningar hoppas forskarna kunna utveckla ett nytt sätt att upptäcka klimatstress hos träd.

Naturvårdsbränder genomförs oftast på våren när marken är fuktig – men för att gynna den biologiska mångfalden ger bränder under riktigt torra förhållanden bäst resultat. Det visar en avhandling från SLU.

Skogsgödsling tycks ha begränsad effekt som klimatåtgärd. En studie från SLU och Uppsala universitet visar att gödsling inte leder till ökad kolinlagring i skogen på längre sikt. Inte heller syns några tydliga effekter på den biologiska mångfalden tio år efter avverkning.

Många skalbaggar och svampar som lever av döda träd är i dag hotade. För att de ska överleva krävs inte bara att död ved finns kvar i skogen – även det omgivande landskapet är viktigt. Det visar en avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Att låta skogen på egen hand sopa igen spår efter människor, så kallat återförvildande, leder till bättre ekosystem och gynnar samspelet mellan natur och samhälle. Nu vill forskare att skogsbruk ska inspireras mer av metoden.

Fler äldre träd, som kan vara över 200 år gamla, har tagit plats i den svenska skogen. Det visar en studie från SLU som bygger på Riksskogstaxeringens data från de senaste hundra åren.

Vildsvin ställer till problem när de vänder upp och ner på åkermarker. De kan däremot göra mycket nytta i brukade skogar. Där bidrar vildsvinens bökande till att fler växter kan slå rot, visar en avhandling vid SLU.