Forskning om graviditet

Gravida som använder protonpumpshämmare, en vanlig medicin mot halsbränna, löper en något högre risk att drabbas av infektioner under graviditeten och efter förlossningen. Det visar en studie från Karolinska institutet.

Samhället förväntar sig att nyblivna mammor snabbt ska vara aktiva – men kroppen hänger inte alltid med. I en ny studie berättar kvinnor som drabbats av förlossningsbristningar om frustration och besvikelse när verkligheten inte stämmer med normen.

Forskare har hittat ett system i hjärnan som förklarar varför mushonor som normalt inte är aggressiva plötsligt blir det efter att de blivit dräktiga och ungarna har fötts. Resultaten kan ha betydelse för hur hjärnan fungerar även hos människor, även om det är för tidigt att veta om...

Depression och psykos är vanligare hos kvinnor efter en förlossning än före, medan risken för självmordsförsök minskar. Det visar två nya studier från Karolinska institutet. Resultaten tyder på att nationella riktlinjer för screening kan bidra till att kvinnor får stöd tidigare.

Att bli mamma efter 40 blir allt vanligare – men det kan innebära en ökad risk för barnet, visar en studie. Barn till äldre mammor föds oftare för tidigt eller med komplikationer som låg födelsevikt eller lågt blodsocker.

IVF är en vanlig metod för att få hjälp att bli gravid – men behandlingen är tuff, dyr och inte alltid lyckad. Nu har forskare tagit fram ett enkelt test som visar vilken hormonbehandling som passar bäst för varje kvinna. Resultaten är lovande: med rätt behandling ökade antalet...

Gravida kvinnor med MASLD, en typ av fettlever, löper ökad risk för komplikationer och för tidig födsel. Riskökningen kan inte förklaras av övervikt eller obesitas, utan kopplas snarare till själva leversjukdomen. Det visar en ny studie från Karolinska institutet.

Många nyblivna mammor känner sig lämnade vind för våg efter förlossningen. Det visar en studie vid Lund, där forskarna lyfter fram behovet av bättre och mer samordnad eftervård.

Kvinnor med graviditetskomplikationer har en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Nu visar en studie vid Karolinska institutet att även deras systrar har en ökad risk. Det kan tyda på att gener och miljöfaktorer kan spela en roll.

Andelen barn som dör i magen, eller i samband med förlossning, efter graviditetsvecka 41 har under några år minskat med 47 procent i Sverige. Det visar en stor studie. Minskningen har skett efter att rutinerna kring igångsättning förändrades.

Kvinnor som drabbats av komplikationer under sin första graviditet, eller förlossning, är mindre benägna att skaffa fler barn. Forskare bakom en ny studie ser behov av bättre uppföljning och stöd till mammorna.

Barn vars mammor tagit epilepsiläkemedel under graviditeten får något oftare än andra en neuropsykiatrisk diagnos, till exempel autism. Det visar en studie från bland annat Karolinska Institutet. Riskerna i absoluta tal är dock små, poängterar forskarna bakom studien.

Mycket tidiga aborter, där ultraljud inte använts för att bekräfta graviditeten, är både säkra och effektiva. Det visar en stor studie från bland annat Karolinska institutet.

Spermier med dna-skador kan fördubbla risken att den gravida får havandeskapsförgiftning efter provrörsbefruktning, IVF. Det framgår av en studie från Lunds universitet. Barnen löper också högre risk att födas för tidigt.

Övervikt bidrar väsentligt till komplikationer under graviditet och förlossning – det gäller för gravida i Sverige oavsett om de har fötts i landet eller inte. Det framgår av en studie från Linköpings universitet och Karolinska Institutet.

Förändringar i moderkakan kan öka risken att barn tidigt utvecklar astma och allergier. Det visar en studie från Örebro universitet. – Vi barnläkare borde intressera oss mer för moderkakans möjliga betydelse för barnet efter födseln, säger forskaren Maria Lodefalk.