Forskning om celler

Våra tarmar har ett eget nervsystem som för en ständig dialog med hjärnan. Vad som händer i magen kan påverka hur vi mår psykiskt, och tvärtom. Nu försöker forskare förstå hur terapier som KBT och hypnos kan lindra magproblem – och om våra tarmbakterier möjligen kan påverka hur...

När lysosomer, organceller som tar hand om en cells skräp, börjar läcka kan det bli farligt. Giftigt avfall riskerar att sprida sig och skada cellen och nu har forskare upptäckt hur det går till när kroppen larmar om små hål i lysosomernas membran så att de kan repareras. Att de repareras...

Forskare har tagit fram ett recept som gör det möjlig att omvandla hjärnans stödjeceller till parvalbuminceller. Dessa celler håller hjärnans aktivitet i balans och forskning tyder på att de har betydelse vid bland annat schizofreni och epilepsi.

Forskare har identifierat det avgörande ögonblick då tjock- och ändtarmscancer förändrar sina gener för att undkomma immunförsvaret – en upptäckt som kan bana väg för mer effektiva immunterapier.

Forskare vid Umeå universitet har för första gången sett hur mikroalger genomgår samma typ av programmerad celldöd som människans celler. Upptäckten visar att den här viktiga biologiska processen är äldre än man tidigare trott.

Forskare vid Katastrofmedicinskt centrum och Linköpings universitet har utvecklat en gel med levande hudceller – ett material som skulle kunna beskrivas som ”hud på spruta”. Gelen kan 3D-printas till ett transplantat och har visat lovande resultat i försök på möss. På sikt kan tekniken...

En studie vid Örebro universitet har tittat närmare på varför fibrer är bra för immunförsvaret – på cellnivå. På sikt kanske resultaten bidrar till att mat kan användas som medicin mot vissa tarmsjukdomar.

Elektronik som hamnar på tippen innehåller giftiga kemikalier från plast. Enligt en studie kan kemikalierna ha hormonstörande effekter och orsaka inflammation i mänskliga celler.

Forskare vid Linköpings universitet har för första gången lyckats koppla organisk elektronik till enskilda cellmembran. Målet på sikt är att kunna behandla neurologiska sjukdomar med hög precision.

Två typer av nervceller i huden tycks särskilt viktiga för hur hjärnan tolkar social beröring mellan människor, enligt en studie från Linköpings universitet. Kunskapen är viktig för att i kunna återställa känsel som gått förlorad eller för att utveckla proteser.

Efter svår hjärtsvikt har hjärtat extra svårt att bilda nya muskelceller för att läka. Men med hjälp av en hjärtpump kan ett skadat hjärta lättare reparera sig själv – till och med i snabbare takt än ett friskt. Det visar en studie från Karolinska institutet.

Forskare har gjort en djupdykning i människans känselsinne och upptäckt 16 unika typer av nervceller. Det visar en studie från bland annat Linköpings universitet.

Ett protein som kan spåras 100 miljoner år tillbaka i tiden har fortfarande betydelse. Proteinet fungerar ungefär som en värmegenerator och bidrar till att däggdjur kan leva i kallt klimat.

Stört blodflöde i stora kroppspulsådern, aorta, är kopplat till inflammation och skador i kärlväggen. Det visar en studie vid Linköpings universitet. Fynden kan underlätta bedömningar av risken för att kroppspulsådern brister.

Forskare har utvecklat ett nytt enklare test som upptäcker fler fall av livmoderhalscancer jämfört med nuvarande screeningmetod. Det visar en studie från Karolinska institutet.

Forskare vid Karolinska institutet har utvecklat en målsökande cancerbehandling som utnyttjar kroppens egen "flaskpost" – små membranbubblor. En studie visar att behandlingen minskar tumörers tillväxt och förbättrar överlevnaden hos möss.