Forskning om arkeologi

Forskare har gjort den hittills mest omfattande geoarkeologiska kartläggningen av tempelstaden Karnak i Egypten. Resultaten visar hur templet, som är en del av Unescos världsarv, en gång uppstod och forskarna tror att valet av plats kan kopplas till en fornegyptisk skapelsemyt.

Ett 13 000 år gammalt föremål från äldre stenåldern visar sig innehålla spår av azurit – ett blått mineralpigment. Fyndet beskrivs som det äldsta beviset för att blått pigment använts av människor i Europa.

Linser har odlats på Kanarieöarna i nära 2 000 år. Det visar den första genetiska studien av arkeologiska linser från regionen. I takt med klimatförändringarna kan de tåliga baljväxterna bli viktiga för framtidens odlingar, menar forskarna.

Människor rörde sig långt över Europa redan under bronsåldern. Det visar analyser av kvarlevor från mäktiga gravar i Seddin i norra Tyskland. Studien tyder på att flera av de begravda inte kom från trakten – de kan ha vuxit upp i Skandinavien och tillhört en samhällelig elit.

För första gången har en rund och välbevarad koppartacka hittats i Sverige. Fyndet bedömdes först vara från bronsåldern, men analyserna visade något oväntat – metallen visade sig vara en legering typisk för järnåldern. Fyndet stärker teorin om långväga kontakter och...

För 183 miljoner år sedan gled en jättelik storögd fisködla nästan ljudlöst genom haven – tack vare en mycket ovanlig fena. Den speciella utformningen saknar motstycke bland både nutida och utdöda havsdjur, enligt forskarna bakom fyndet.

Carnacstenarna i Frankrike är ett välkänt turistmål, men när restes de egentligen? För första gången har arkeologer kunnat datera delar av stensättningen i Bretagne med större precision – och fått nya insikter om deras funktion.

Forskare har identifierat ett skeppsvrak i Finska viken som Vasaskeppets lillasyster, Falken. Fartyget byggdes åt kung Gustav II Adolf och spelade en viktig roll i den svenska flottan – både i strid och som lyxigt transportmedel för högt uppsatta personer på 1600-talet.

Gotlands bildstenar är unika titthål till svunna tider. Nu finns alla de nära 700 stenarna samlade som 3D-modeller i en gemensam sökbar databas, tillgängliga för forskare och allmänhet.

Vikingarna seglade sannolikt längre ut till havs och gjorde fler kustnära stopp än vad tidigare forskning visat. I en ny studie vid Lunds universitet har fyra hamnplatser längs Norges kust identifierats. Hamnarna kan ha varit viktiga nav för handel och resor under vikingatiden.

Drygt 60 år efter att Vasa bärgades från Stockholms ström fortsätter sökandet efter delar från skeppet. Nu har marinarkeologer gjort nya fynd på platsen där skeppet sjönk.

Världens äldsta kompletta jaktvapen i trä är "bara" 200 000 år gamla – betydligt yngre än vad forskare tidigare trott. Det visar en ny internationell studie där Lunds universitet bidragit med en ny datering. Upptäckten kopplar Schöningen-spjuten till neandertalarna och stärker bevisen...

Nya arkeologiska fynd från medeltidens Gotska Sandön utmanar bilden av ön som en enslig plats för sälfångst. Nu framträder i stället en dramatisk historia kantad av handel, sjöfart och sjöröveri.

Under bronsåldern kan människor ha gjort regelbundna båtfärder mellan Danmark och Norge – även utan att ha land i sikte. Det har forskare vid Göteborgs universitet kommit fram till genom simuleringar av dåtidens sjöfart.

Marinarkeologer från bland annat Stockholms universitet kan nu bekräfta att en antik hamn i Asine på Peloponnesos har existerat. Men när byggdes hamnanläggningen egentligen? Forskarna hoppas att fynd som lerkrukor ska ge vägledning till svaret.

Öroninflammation, bihåleinflammation och artros – det är bara några av de krämpor som svenska vikingar tycks ha dragits med. Det har forskare från Göteborgs universitet kunnat se genom att undersöka vikingaskallar med skiktröntgen.