Forskning om alzheimer
Vid alzheimer förtvinar nervceller i hjärnan, speciellt i de delar där minnet sitter. Forskning för att rå på demensjukdomen är omfattande. Här kan du läsa alla våra artiklar om alzheimer.
-
Celler rensas från plack med ny metod
En ny metod för att rensa celler från skadliga proteinplack har testats i en studie. Förhoppningen är att tekniken i framtiden kan öka förståelsen för sjukdomar som alzheimer.
-
Sockermolekyl i blodet kan förutse alzheimer
Förändrade nivåer av glykaner, eller sockermolekyler, i blodet kan visa risken för Alzheimers sjukdom tio år i förväg. Upptäckten av biomarkören kan underlätta screening för tidig diagnos.
-
Fotbollsspelare på elitnivå har ökad risk för demens
Män som spelade fotboll i allsvenskan fram till mitten av 1900-talet drabbades oftare av demens, jämfört med övriga befolkningen. Nickar och huvudkollisioner kan vara förklaringen, menar forskarna bakom en ny studie.
-
Radar följer gången − flaggar för fallolyckor
Fallolyckor och alzheimer skulle kunna förutspås med en ny metod. Det menar forskare som utvecklat en radarsensor som mäter människors rörelsemönster och variation i steg.
-
Saliv kan ge svar om tidig alzheimer
Ett enkelt salivprov som spårar molekyler i hjärnan kan upptäcka alzheimer och parkinson – långt före symtom visar sig. Det visar forskning vid Luleå tekniska universitet.
-
Blodprov spårar nervskador vid alzheimer
Forskare har utvecklat ett blodtest som kan visa nedbrytningen av nervceller i hjärnan vid alzheimer. Testet kan bli användbart för att både diagnostisera och övervaka skadorna hos patienter med sjukdomen.
-
Multisjuka har större risk att drabbas av demens
Att vara drabbad av flera sjukdomar, som diabetes, hjärtsjukdom och stroke, kopplas till kraftigt ökad risk för demens och alzheimer. En tvillingstudie tyder även på att samma gener kan bidra till sjukdomarna.
-
Biomarkör i blodet kan visa tidiga förändringar vid alzheimer
En tidig diagnos vid Alzheimers sjukdom ökar möjligheterna att sakta ner förloppet med läkemedel. Nu visar en studie att ett protein kan vara en tänkbar blodmarkör som avslöjar en ärftlig form av sjukdomen tio år innan symtom.
-
Hjärnans immunceller kan triggas att bromsa Alzheimer
Genom att aktivera hjärnans storätande immunceller kan man utlösa inflammatoriska skyddsmekanismer i immunsystemet, vilket bromsar sjukdomsutvecklingen av Alzheimers sjukdom.
-
Blodtester visar tidig alzheimer – och kan ge bättre behandling
Nu har de bästa så kallade blodbiomarkörerna för upptäckt av tidig alzheimer identifierats, enligt forskare. Markörerna skulle också kunna användas för att ge rätt typ av behandling.
-
Fiskar jämnar ut tryck i cellerna med snabba ventiler
Forskare har hittat en unik typ av ventil för vattenkanaler i celler, som stängs mycket snabbt. I framtiden kan den här upptäckten hjälpa till att ta fram mediciner mot bland annat cancer och alzheimers.
-
Alzheimer kan diagnostiseras innan symtom märks
Det sker saker i hjärnan i många år innan man märker symtomen på Alzheimers sjukdom. Och det går att diagnosticera sjukdomen i ett tidigt skede, menar forskare som har studerat särskilda proteiner i hjärnan.
-
Infektioner kopplas till ökad risk för alzheimer och parkinson
Allvarliga infektioner tidigt eller mitt i livet kopplas till ökad risk för Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Fynden tyder på att infektioner kan trigga eller förstärka en redan existerande sjukdom.
-
Enkelt blodprov kan upptäcka alzheimer vid Downs syndrom
Cirka 80 procent av personer med Downs syndrom utvecklar Alzheimers sjukdom, ofta redan i tidig medelålder. Nu visar en studie att ett enkelt blodprov kan upptäcka sjukdomen. Detta ökar möjligheten att ställa korrekt diagnos utan komplicerade ingrepp.
-
Hjärnan läker dåligt efter skallskador
Svåra skallskador leder i princip alltid till minnesproblem och upprepade slag mot huvudet höjer risken för demens. Det har en uppmärksammad skotsk studie av elitidrottare satt fokus på.
-
Så håller du hjärnan frisk
Vem som drabbas av demens handlar både om livsstil, riskfaktorer och de gener du fått. Demens kan inte botas, men det går att göra saker som ökar chansen för fler friska år.