Susanne undersöker kattens mjau

Ett mjau kan betyda så mycket. Susanne Schötz forskar om katters jamande för att vi ska förstå deras kommunikation bättre.

Katten Rocky testar en liten videokamera fäst vid hans krage. Bild: Susanne Schötz

Susanne Schötz är språkvetare vid Lunds universitet. Hon intresserar sig för hur vi människor varierar våra röster och vår språkmelodi när vi pratar med varandra. Och eftersom hon bor tillsammans med fem katter la hon märke till att även katter varierar sina röster när de spinner, jamar, kurrar och använder andra läten.

– Det förvånade mig. Då fanns det inte så mycket kunskap om katters röster och kommunikation, så jag började spela in mina och andras katter. Jag analyserade deras läten med metoder som mäter språkljud. Sen fick jag och två arbetskamrater pengar till ett forskningsprojekt. Vi spelade in katter från olika delar av Sverige och analyserade deras läten.

Om forskaren

Språkvetaren Susanne Schötz forskar om fonetisk variation – hos katter. Hon är verksam på Humanistlaboratoriet vid Lunds universitet.

Vad kom ni fram till?
– Att katter använder många olika läten för att kommunicera. Att deras röstläge och melodi varierar i olika läten, och att lätena påverkas av hur katterna mår, fysiskt och psykiskt. Till exempel jamar katter oftare med stigande melodi när de är nöjda och vill ha uppmärksamhet, men när de är missnöjda och stressade har de oftare en fallande melodi.

Varför är det viktigt att kunna tolka katters läten?

– Jag tror att forskningen kan hjälpa oss att förstå katter bättre. Många katter slängs ut ur sina hem för att vi människor inte förstår deras signaler. Vi kanske inte förstår varför katten klöser eller kissar utanför kattlådan. Och katter försöker ofta dölja att de mår dåligt eller har ont, men det kan finnas ledtrådar som hjälper oss att förstå och ta en sjuk katt till veterinär tidigare. Jag hoppas också att forskningen kan göra oss människor bättre på att kommunicera med katter, så att de kan förstå oss.

Jamandet är en rest från kattungestadiet, då ungen sökte stöd hos sin mamma. Hos tamkatter har det språket sedan blivit kattens sätt att kommunicera med matte och husse.

Susanne Schötz har också börjat intressera sig för hur katter bildar vokalljud i sina läten.

– Om man lyssnar noga kan man höra att det ofta finns flera vokalljud i en katts ”mjau”. Det skulle vara intressant att se om det har samband med hur katten mår. Det verkar som om katter använder andra vokalljud när de är spända i kroppen, kanske för att de är stressade eller ängsliga, än när de är avslappnade, glada och nöjda.

Susanne Schötz belönades 2021 med IgNobelpriset i biologi, ett pris för forskning som först får oss att skratta, sedan tänka efter.

Läs mer på forskning.se:

Vad säger du lilla kisse?

Kan du skilja på mjau och kurr?

1

Mjau

Söker uppmärksamhet. Ofta med mun som öppnas och stängs, tonande. Stor variation med många underkategorier: gny, gnäll, jämmer, mjau/jam.
2

Kurr

En vänlig hälsning eller bekräftelse. Ganska kort svagt läte, ofta rullat mjukt på tungan med stängd mun, tonande.
3

Fräs (och spott)

Varnar och skrämmer. Öppen mun, synliga tänder, kraftig utandning med luftstöt.
4

Tjatter

Jaktljud. Mycket korta, snabba tonlösa läten, öppen mun med skakande underkäke. Liknar ”klickande” k-konsonanter.
5

Morr

Varnar. Grovt, mycket mörkt och lågfrekvent, utdraget tonande vibrerande läte. Öppen mun under långsam och stabil utandning. Ofta kombinerat med yl.
6

Yl

Varnar. Långa sekvenser av utdragna vokaliska läten; kombinationer med bland annat ”i”, ”j”, ”aw”, ”oi”, ”äu”.