Hur forskning kan gå till – steg för steg

1

Börjar ofta med en fråga, ett problem eller en kunskapslucka

Det kan vara något som verkar konstigt eller oväntat, något som inte har undersökts tillräckligt – eller något som forskaren vill förstå bättre. Ibland kommer idén när forskaren går igenom vad som redan är känt och ser att det saknas kunskap. Då kan det leda vidare till en ny studie – eller till att man testar om tidigare resultat stämmer.

2

Ringar in vad studien ska handla om

Inom vissa forskningsfält formulerar forskaren en eller flera forskningsfrågor. De gör det lättare att fokusera och hålla studien på rätt spår. I andra områden handlar det mer om att avgränsa ett tema eller ett problem som forskaren vill fördjupa sig i.

Exempel på forskningsfrågor:

– Är betygsstress olika för pojkar och flickor?

– Hur påverkar föräldrars förväntningar och stöd?

– Vilka strategier använder unga för att hantera betygsstress?

3

Formulerar en hypotes (ibland)

Forskare inom naturvetenskap, medicin och vissa delar av samhällsvetenskapen utgår ibland från en hypotes – en gissning eller ett antagande som går att testa.

Exempel: Betygsstress ökar risken för ångestsymtom hos unga.

Till skillnad från en forskningsfråga, som är mer öppen, är en hypotes ett påstående – ett tänkbart svar som forskaren kan pröva för att se om det stämmer.

I ämnen som historia, litteratur eller konst försöker forskaren tolka och förstå det som studeras – till exempel hur kvinnor skildrades i dagstidningar på 1800-talet.

I den här typen av forskning finns det en poäng i att inte börja med en färdig idé om vad svaret ska bli. I stället vill forskaren vara så öppen som möjligt inför det som undersöks.

4

Tar reda på vad andra har gjort

Innan forskaren går vidare behöver hen ta reda på vad som redan är känt inom ämnet. Det görs genom att läsa vetenskapliga artiklar, böcker och andra studier.

Det är viktigt för att inte upprepa något i onödan – och för att kunna bygga vidare på det andra forskare kommit fram till. Men ibland kan det också finnas anledning att upprepa en studie, till exempel för att kontrollera om resultaten går att bekräfta.

5

Bedömer om idén är värd att undersöka

Tidigt i processen behöver forskaren fundera på om idén är värd att undersöka. Bidrar studien till ny kunskap på något sätt?

Ny kunskap behöver inte vara något stort eller helt nytt. Det kan räcka att bekräfta tidigare resultat, ge en djupare förståelse – eller visa att något inte stämmer. Allt detta är viktiga bidrag till forskningen inom området.

6

Söker etiskt godkännande (ibland)

I vissa fall behöver forskningen godkännas av en etisk nämnd. Det gäller till exempel om studien rör människor eller djur. Det kan handla om experiment, enkäter, intervjuer med känsligt innehåll eller annan insamling av känsliga uppgifter.

Syftet är att skydda de som deltar – och att se till att forskningen görs på ett ansvarsfullt sätt.

7

Planerar upplägget

I det här steget planerar forskaren hur studien ska gå till. Det handlar om att bestämma vilka data eller vilket material som ska samlas in, hur det ska göras och hur det ska analyseras. Den här planen kallas ibland forskningsdesign.

8

Samlar in eller väljer ut material

Forskaren samlar in eller väljer ut det material som behövs för att kunna undersöka sin fråga. Det kan vara siffror, mätningar, intervjuer, texter, bilder eller något annat.

Ibland skapar forskaren nytt material, till exempel genom enkäter, experiment eller konstnärliga processer. I andra fall används sådant som redan finns – som gamla brev, tidningsartiklar, lagar, böcker eller konstverk.

9

Går igenom materialet

Nu går forskaren igenom det insamlade materialet för att hitta mönster, svara på forskningsfrågorna – och i vissa fall testa om en hypotes stämmer.

Hur analysen görs beror på forskningsfrågan och vilken sorts data eller material som använts.

10

Drar slutsatser

När analysen är klar drar forskaren slutsatser. I vissa fall handlar det om att se om en hypotes stämde – alltså om det man trodde från början verkar stämma med det man har sett i studien. Om inte, kan forskaren behöva tänka om eller testa något annat.

I andra fall handlar slutsatserna mer om att förstå ett sammanhang, tolka ett material eller se något ur ett nytt perspektiv. Då behöver forskaren visa hur tolkningen har gjorts – så att andra kan följa resonemanget och förstå hur hen har tänkt.

11

Får sin forskning granskad

Forskning granskas ofta av andra forskare innan den sprids. Det kan ske på seminarier, konferenser eller när en bok eller rapport läses av redaktörer och experter.

Ett annat vanligt sätt är peer review, där forskaren skickar sin text till en vetenskaplig tidskrift. Andra forskare bedömer om studien är välgjord och om slutsatserna stöds av resultaten.

12

Sprider sin forskning – till andra forskare

När forskningen är granskad och godkänd är det dags att sprida resultaten. Det sker ofta genom att publicera en vetenskaplig artikel, bok eller rapport. Men forskningen kan också presenteras på konferenser, i föreläsningar eller – om det rör sig om konstnärlig forskning – genom till exempel konst, film eller musik.

Hur forskningen sprids beror på ämne och arbetssätt. Om flera forskare varit med står de som medförfattare eller medskapare.

13

Sprider kunskap utanför forskarvärlden

En viktig del av forskning är att sprida kunskap till andra än forskare. I Sverige är det till och med lag på att högskolor och universitet ska dela med sig av kunskap – det kallas samverkansuppgiften.

För forskare kan det handla om att hålla föredrag, skriva populärvetenskapliga texter eller vara med i media. Ofta skickar lärosäten ut pressmeddelanden för att nå ut bredare – många artiklar här på forskning.se bygger just på sådana.

14

Fortsätter forska

Forskning tar inte slut när en studie är klar. Den vetenskapliga processen är inte en rak linje, utan mer som en cirkel. Forskarna återvänder till olika steg för att ifrågasätta, bygga vidare och förstå mer.

Vetenskapliga slutsatser är aldrig helt färdiga – de är den bästa kunskap vi har just nu.

Läs också: När är något vetenskapligt bevisat