Vad är forskning?

Att forska innebär att bygga kunskap och det är något som människor alltid gjort. För att överleva – och för att vi är så vansinnigt nyfikna och roade av att fundera. De metoder som forskare använder idag har vuxit fram under lång tid.

Tänk dig våra föregångare. De sitter runt lägerelden och resonerar så att ögonen glöder i kapp med lågorna. Frågeställningarna är: Hur fälla en mammut på bästa sätt? Vilka bär är giftiga och i vilken mängd? Kan vi hitta ett sätt att sluta fred med granngruppen? Och kanske undrar de också varför vi finns här eller vad som händer när vi dör.

De samlas, delar och utvecklar kunskap för att förstå världen och sig själva. Vissa menar att det var där det började, det vi idag kallar forskning.

Så vad kännetecknar hur forskare idag jobbar?

Forskning är som att bygga Ikea-möbler (nästan)

Ibland har forskaren en tydlig manual (tänk Billy-bokhylla från Ikea), ibland måste hen testa sig fram och bygga om längs vägen. Hur forskningen går till beror på vad forskaren vill ta reda på – och vilka frågor eller vilket material hen jobbar med.

Vissa vill förstå hur kroppen fungerar, andra undersöker gamla texter, bilder eller vad som händer i samhället just nu. Men något som ofta förenar forskare är att de ställer frågor, undersöker något noggrant och tydligt visar hur de har resonerat.

Slump och vetenskap – en bra kombination

Att forska är sällan en spikrak väg. Ofta behöver forskaren pröva olika vägar, backa, tänka om – och ibland spelar slumpen oväntad roll.

Som i de här tre exemplen:

• 1

  Obevakade bakterier blev livsviktig medicin

  En av de mest kända slumpmässiga upptäckterna är medicinen penicillin. Forskaren Alexander Fleming glömde en skål med bakterier framme medan han var på semester. När han kom tillbaka upptäckte han att mögel hade dödat bakterierna. Han kunde ha tänkt ”Uh, vad äckligt!” och kastat alltihop. Istället undersökte han noggrant vad som hade hänt. Genom att göra experiment, dokumentera och låta andra forskare granska hans arbete, förvandlade han den slumpmässiga händelsen till en revolutionerande medicinsk upptäckt: vårt första antibiotika.

  (Sedan tog andra forskare vid och såg till att det blev möjligt att masstillverka antibiotika och därmed bota sjukdomar som tidigare varit dödliga. Men det är en annan historia!)

• 2

  Smältande choklad gav het överraskning

  Ingenjören Percy Spencer arbetade med radarutrustning när han märkte att chokladkakan i fickan smälte. Han kunde ha blivit irriterad över kladdet, men i stället började han utforska fenomenet. Genom att testa olika livsmedel och finjustera sina observationer ledde den oväntade upptäckten till att mikrovågsugnen uppfanns.

• 3

  Superdåligt klister blev supersuccé

  Kemisten Spencer Silver arbetade på det amerikanska företaget 3M och försökte utveckla ett superstarkt lim – men råkade skapa ett klister som knappt höll ihop alls. I stället för att kassera det, delade han sin upptäckt med kollegor. En av dem, Art Fry, insåg att det svaga klistret kunde användas för att skapa återanvändbara bokmärken. Det ledde till uppfinningen post it-lappar och ett misslyckat experiment förvandlades till en framgång.

Men det som gör det till forskning är inte själva slumpen, utan vad forskaren gör efteråt. När hon eller han undersöker vad som har hänt (eller vad som väckt tanken), formulerar en fråga eller ett antagande, fördjupar sig i material – och redovisar hur hen har resonerat, så att andra kan följa och pröva tankegångarna. Då kan det som började som ett misstag, en fundering eller en tillfällighet bli till ny kunskap.

Det är också så forskning skiljer sig från vardagliga iakttagelser eller spontana insikter. Det är först när någon systematiskt försöker förstå vad som hänt, hur det hänger ihop eller vad det kan betyda, som vi kommer vidare.

Det är det som gör forskning till forskning.

Reproducerbarhet – när andra forskare får samma resultat

Inom vissa forskningsfält är det viktigt att utforma experiment och undersökningar så att andra forskare kan upprepa dem. Det är som att vara kokboksförfattare och skapa recept. Om någon annan följer receptet till punkt och pricka ska han eller hon få samma slutresultat: exakt samma maträtt.

När ett forskningsresultat kan upprepas av andra forskare kallas det att en studie är reproducerbar. Det gör det lättare att veta om resultaten stämmer – och inte bara råkade bli som de blev den första gången.

Reproducerbarhet är viktig i forskning som handlar om till exempel mediciner, behandlingar eller tekniska lösningar. Där kan det vara skillnaden mellan liv och död. Tänk dig en patient som får en behandling baserad på forskning som aldrig upprepats eller granskats – och som sedan inte fungerar som den borde.

Men det finns också forskning där det inte går att upprepa en studie exakt. Det kan bero på att det forskaren undersöker är unikt – som ett författarskap, ett politiskt beslut eller en historisk situation.

Men ibland handlar det inte om vad som studeras, utan hur. I vissa ämnen bygger forskningen på att tolka det man undersöker – det är själva metoden.
Om någon till exempel vill förstå vad barnboksförfattaren Astrid Lindgren tyckte om jämlikhet, behöver forskaren läsa hennes texter, brev och intervjuer, och försöka tolka vad som kommer fram. En annan forskare kan tolka det lite annorlunda, utan att någon har ”fel”.

I sådana fall handlar det inte om att få exakt samma resultat, utan om att forskaren är tydlig med hur hen har tänkt och gått tillväga – så att andra kan följa resonemanget, förstå tolkningen och kanske komma fram till andra svar.

När forskning kan upprepas har vi …

• Fått säkrare resultat. Om andra kan göra samma studie och få samma resultat, kan vi vara säkra på att resultaten är korrekta och inte beror på slumpen eller är en engångshändelse.

• Lärt oss mer. När forskare gör om ett experiment flera gånger får de mer kunskap och en tydligare bild av det de undersöker.

• En stabil grund för mer forskning. När resultat kan upprepas blir de en pålitlig bas att bygga vidare på för framtida forskning.

Läs också:

Hur forskning kan gå till – steg för steg

Psst …

Vetenskapens värld är stor – denna guide är liten. Se det här som en startpunkt för att förstå mer om forskning. Saknar du något eller har du en synpunkt? Mejla oss gärna på red@forskning.se