Vad är forskning?

Hur? Vad? Varför? Forskning hjälper oss att förstå mer om världen. Här får du en introduktion till vad forskning är.

Porträttbild på ung tjej med stora solglasögon.
Frågorna är grunden i all forskning. Utan en fråga finns inget att undersöka. Bild: Styvo Putra Sid, Unsplash

Forskning handlar om att bygga ny kunskap eller söka nya idéer med hjälp av vetenskapliga metoder. Det innebär att undersöka frågor på ett systematiskt, noggrant och transparent sätt. Det är det som skiljer forskning från personliga erfarenheter, åsikter eller vardagliga iakttagelser, som ”jag såg tre personer hosta på bussen, alltså är alla förkylda just nu”.

Den som forskar vill förstå mer om något, ta reda på hur något hänger ihop, vad det betyder eller hur det har blivit som det blivit. Men också ifrågasätta det vi tror att vi vet.

Ny kunskap byggs stegvis

Man kan likna forskning vid att bygga ett torn. Längst ner finns en stabil bas av kunskap som testats av många forskare, under lång tid och ur olika perspektiv. Med tiden växer tornet. Nya byggstenar läggs till, vissa byts ut – och ibland måste man riva en bit för att bygga om. Tornet blir aldrig färdigt, det fortsätter förändras.

Ofta börjar forskningen i ren nyfikenhet, en vilja att förstå något bättre – utan att det finns någon tydlig nytta i sikte. Det kan handla om hur ett enzym fungerar hos en ovanlig svamp, hur människor uttrycker sig i sociala medier eller hur en idé formats och förändrats genom historien.

Ibland visar det sig att forskning, som vid första anblick inte verkar särskilt ”nyttig”, blir värdefull i ett helt annat sammanhang. När fågelinfluensan kom blev till exempel kunskapen om fåglars flyttvägar plötsligt intressant för hela samhället.

Många viktiga nya insikter har faktiskt uppstått när forskare undersökt något helt annat.

Vad bidrar forskningen med?

Forskning kan leda till allt från nya idéer för till exempel brottsbekämpning till nya produkter som solceller och covid-vaccin. Men den kan starta på olika sätt: ibland i en vilja att förstå mer om något (grundläggande forskning), ibland i ett problem som behöver lösas (tillämpad forskning).

Grundläggande forskning

Grundläggande forskning handlar om att förstå världen och människan utan att ha ett bestämt användningsområde i sikte. Forskare kan ställa frågor som ”Vad är materia?”, ”Hur fungerar minnet?” eller ”Har vi en fri vilja?”.

Tillämpad forskning

Tillämpad forskning handlar om att hitta lösningar på konkreta problem i samhället. Forskare kan ställa frågor som ”Hur kan vi behandla alzheimer?”, ”Hur kan vi minska utsläpp från bilar?” eller ”Hur blir skolundervisningen effektivare?”.

Gränsen mellan grundläggande och tillämpad forskning är inte alltid så enkel att dra:

När forskare upptäckte dna-strukturen på 1950-talet var det grundläggande forskning. Den kunskapen la grunden för genteknik, som gensaxen CRISPR/Cas9 och medicinska behandlingar som genterapi – alltså tillämpad forskning. Och de framstegen har i sin tur gett upphov till nya frågor som kräver mer grundläggande forskning.

En studie räcker inte

Upptäckten av dna-strukturen var viktig, men det var forskningen som kom efter som gjorde den användbar på riktigt. Det krävdes många studier och forskare från olika håll som testade, ifrågasatte och arbetade vidare.

Så är det nästan alltid. En enda studie kan ge en hint men den säger långt ifrån allt. Det är när flera studier eller analyser pekar åt samma håll eller visar olika sidor av en fråga som bilden klarnar.

Kort sagt: forskning är att bygga kunskap tillsammans, inte att slå fast en evig sanning en gång för alla.