Män i yrken där kontrollen över arbetssituationen är låg har en högre risk för självmordsbeteende. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Många patienter med postcovid upplever problem med andningen, trots att mätning med vanliga tester visar att deras syresättning och lungvolymer är normala. Dessa patienters funktion och symtom behöver undersökas bredare.
En studie visar att allt färre personer med typ 1-diabetes insjuknar i hjärt-kärlsjukdomar eller avlider. Men prognosen varierar och vården kan därför behöva anpassas till olika riskgrupper.
Det är svårt att korrekt bedöma tjockleken på hudcancer – även för en vältränad algoritm. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Kotkompressioner är mycket vanliga bland äldre, och risken att drabbas av nya frakturer är stor. En avhandling från Göteborgs universitet slår fast att nya rutiner för röntgen borde införas för bättre diagnostik och läkemedelsbehandling.
Ett enstaka besök hos en hälsocoach ger inte bättre mående, tvärtom försämras den upplevda hälsan. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
Ett läkemedel har testats för att hjälpa personer som lider av sömnapné. Resultatet visar att patienterna fick färre andningsuppehåll och bättre syresättning efter behandlingen.
Antidepressiva läkemedel kopplas till lägre risk för självmord bland personer över 75 år på äldreboenden. Samtidigt fördubblas risken om läkemedel ges mot sömnproblem, visar en studie.
Många män med psykisk ohälsa söker inte vård för sina symtom. Både kunskap om och attityder till psykisk ohälsa spelar roll, liksom männens utbildningsnivå.
Miljön på särskilda ungdomshem innebär svårigheter för både de unga och personalen, visar en ny avhandling. Individuell vård och goda relationer blir lidande när allt för mycket fokus hamnar på säkerhet och kontroll.
Personer med förmaksflimmer har förhöjd risk för demens. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
Unga vuxna som var överviktiga redan i tioårsåldern har en tydlig ökning av riskmarkörer för diabetes och hjärt-kärlsjukdomar senare i livet. Förebyggande hälsoinsatser är därför viktiga, menar forskare.
I Sverige och Danmark föder allt fler kvinnor barn efter 40. Samtidigt har behovet av assisterad befruktning för kvinnor över 40 i Skandinavien fördubblats under en tioårsperiod.
Fyra av tio barn med nydebuterad diabetes typ 1 fick inte regelmässig akutbehandling på sjukhus samma dag som familjerna sökte hjälp i primärvården visar forskning från Göteborgs universitet.
Ökad kunskap och individuellt stöd från primärvården kan minska besvär hos kvinnor under klimakteriet. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
Kvinnor som bär på humant papillomvirus, HPV, löper ökad risk att föda för tidigt, vilket kan leda till komplikationer för barnet. Därför bör unga vaccinerar sig mot HPV och kvinnor gå på gynekologiska cellprovtagningar.
Övervikt och fetma utgör riskfaktorer vid många sjukdomar, men kan vara ett skydd för patienter som vårdas på sjukhus för svåra bakteriella infektioner. Det visar en studie från forskare vid Sahlgrenska Akademin.
Luftvägsproblemen bland befolkningen ökade markant i Reykjavik under ett av Islands största vulkanutbrott för sex år sedan. De negativa hälsoeffekterna ökade mest när svaveldioxiden kom tillbaka från Atlanten i form av nedfallande partiklar.
Personer som är fysiskt aktiva återhämtar sig bättre efter att de opererats för tjock- eller ändtarmscancer. Men att börja träna när diagnosen är ett faktum hjälper inte.
Gravida kvinnor som går över tiden, speciellt förstföderskor, och deras barn, gynnas av igångsättning redan vid 41 fullgångna veckor, istället för vid 42 veckor. Det framgår när forskare vägt samman resultat från tre tidigare studier på området.
