Bakterier som är viktiga för balansen i Östersjöns ekosystem har svårt anpassa sig till högre temperaturer. Det visar forskning vid en uppvärmd vik utanför Oskarshamn.
Relativ energibrist, att man äter för lite i relation till hur mycket man tränar, är inte ovanligt inom idrotten. Energibristen kan bland annat påverka järnstatus och immunförsvar och leda till ätstörningar, stressfrakturer och benskörhet. Det framgår av en ny forskningssammanställning i ämnet.
Forskare har undersökt hur privata skogsägare, via olika skötselmetoder, påverkar miljövärden i skogen. Slutsatsen är att skogsägare gör många, men osedda, miljöinsatser. Och att de upplever hinder.
Undervisningen i samhällskunskap skiljer sig mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program på gymnasiet. Det betyder att en del elever inte får viktiga kunskaper om demokrati, enligt en ny avhandling.
Det kan låta praktiskt och smart att en gammal person som bor hemma har gps-larm, övervakning via kamera nattetid och en telefon som påminner om att ta medicinen. Men det finns etiska och moraliska problem kopplade till den här sortens teknik, enligt en ny avhandling.
Allt fler dagfjärilar har spridit sig norrut under de senaste 120 åren. Ökande temperaturer har varit avgörande för fjärilarnas nya utbredningsmönster, enligt en ny studie.
Hur snabbt en patient får träffa en läkare på akuten styrs av triage, som utgår från medicinskt behov. Men systemet för prioritering används inte på ett likvärdigt sätt på svenska sjukhus, visar en avhandling.
Vem blir politiskt aktiv? I Ryssland och många andra länder är politiskt engagemang ett privilegium för de redan privilegierade – de som har hög status och tillhör de rätta sociala nätverken. Det är slutsatsen i en ny avhandling.
RSB, en nämnd som ska bidra till bättre EU-lagstiftning, har stor makt, utsätts för påverkan utifrån och agerar bakom stängda dörrar. Det framgår av forskning vid Linnéuniversitetet.
Hälften av ungdomarna i en studie har upplevt våld i en sexuell relation. Men många väljer att inte berätta för vårdpersonal om sina upplevelser.
Den framgångsrika minskningen av utsläpp per capita som skett i höginkomstländer utplånas av den ökning av befolkningen som samtidigt ägt rum där. En ökad befolkning är den främsta pådrivaren bakom ökade koldioxidutsläpp, enligt forskare som studerat 30 års utsläppsdata.
Djupt nere i berggrunden, har forskare upptäckt, hjälper bakterier till att fånga in det radioaktiva ämnet uran. Upptäckten kan på sikt hjälpa till att hindra uran från att hamna i dricksvattnet – och spela roll för den svenska slutförvaringen av kärnbränsle.
Forskare har tagit ett nytt steg mot energisnål återvinning av kobolt i litiumjon-batterier. Metoden använder en lösning som framställs av urin och ättika.
Gödsling leder inte till ökad produktion av skogs- och bergsek som växer på tidigare jordbruksmark. Näringsämnen finns kvar i marken och räcker för att mätta en ny generation träd.
Dollarmiljonärerna blir allt fler och de reser mycket med flyg. Enligt en ny studie väntas de stå för nästan tre fjärdedelar av koldioxidutsläppen framöver. Krafttag behövs nu för att minska lyxresenärernas miljöpåverkan, menar forskare.
Många kvinnor går ner i arbetstid när de vårdar en närstående. Jämfört med män slutar även betydligt fler helt sitt jobb. Nu lyfts könsskillnader inom anhörigvården fram i en avhandling.
Ett intensivt arbete under sju decennier bidrog till att socialarbetare blev ett legitimationsyrke i Finland. En avhandling visar att yrkesorganisationen Talentia spelat en stor roll för att lyfta socialarbetarnas status.
Läkemedelsrelaterad benskörhet och D-vitaminbrist förbises ofta i svensk sjukvård, enligt en ny avhandling. När det gäller vissa typer av läkemedel tycks medvetenheten om biverkningarna vara extra låg.
Veckorna efter Mahsa Aminis dödsfall i Iran sprids hennes namn som en protest i sociala medier. Ibland skrivs bara hennes namn, inget mer, i diverse kommentarsfält. Här är möjliga orsaker till det, enligt Kristoffer Holt, professor i medie- och kommunikationsvetenskap.
Utsläpp från olika tider och händelser syns i Östersjöns bottensediment, som cesium från Tjernobylkatastrofen. Det framgår av en avhandling. Och forskaren bakom den höjer ett varningens finger: Var försiktiga vid insatser för att rädda Östersjön, så att inte gamla föroreningar frigörs från havets botten.
