Forskning om växter

Regnskogen är en viktig kolsänka – men förmågan att lagra kol kan minska hos vissa trädarter till följd av högre temperaturer. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Vilda bin som får i sig växtskyddsmedlet klotianidin från behandlad raps blir långsammare. De tar längre tid på sig att pollinera jordgubbsblommor och bären blir mindre, visar en studie från Lunds universitet.

Observationer från databasen Artportalen har betydelse för myndigheters beslut om till exempel avverkning eller vägbyggen. Vilka observationer som faktiskt tas med i besluten avgörs av ett fåtal personer.

Att sanera förorenad mark från miljögifter kan vara dyrt. Forskning visar att videplantor kan rena marken från föroreningar med upp till 80 procent på tio år.   

Vi vet sedan tidigare att beröring kan utlösa stressreaktioner hos växter, men har inte vetat varför. Nu har forskare hittat nya genetiska nycklar till varför växter reagerar så kraftfullt på mekanisk stimulering.

Vid fullmåne blir det fart på blåstångens kärleksliv. Forskare uppmanar nu allmänheten att ge sig ut på en nattlig strandpromenad i sommar och inspektera tångens tillstånd – och därmed bidra till ökad kunskap om vad som händer under...

Våren dröjer ovanligt länge i år, visar den årliga medborgarforskningen Vårkollen. Det innebär att björklöven dröjer och häggen tvekar att blomma. Men några arter som brukar vara sena har däremot haft lite mer bråttom i år.

Genom att göra det möjligt för hyresgäster att förvalta den egna gården, huset och närmiljön, kan man få ett engagemang och lärande kring natur- och klimatfrågor visar forskning från Högskolan i Gävle.

Hjälp forskarna hålla koll på våren. Rapportera in när när björkknopparna spricker, och när blåsippor, vitsippor, sälg och hägg blommar där du bor. – På så sätt får vi ett mått på om årets...

Mer jätteloka, parkslide och blomsterlupin. Mindre tätört, kattfot och slåtterblomma. En djupdykning i museisamlingar och arkiv visar hur Skånes flora utvecklats under 200 år. Landskapsförändringar, kvävepåverkan och klimateffekter har stöpt om...

Ullhåriga mammutar överlevde i Sibirien nästan 7 000 år längre än man tidigare trott.  Det visar dna-spår i tundran, som också avslöjar att de långhåriga elefantdjuren antagligen dog ut av svält –  inte på grund av...

Genom att grundförstärka sjöbotten med ett nät gjort på potatisskal kan förutsättningarna för att ålgräs ska rota sig öka betydligt. Det visar försök gjorda av en  forskare, bland annat från Göteborgs universitet....

Växters tolerans mot värme och kyla beror på vad deras förfäder utsatts för. Särskilt känsliga för oväntade temperaturförändringar är växter i norr, som inte hunnit genomgå sina förberedelser för...

Kontrollerad celldöd är viktig under djurs utveckling, till exempel för bildning av fingrar eller tår. Forskning från Umeå universitet visar att död av vissa celler i roten är viktig för att sidorötter ska växa. Studien tyder på att...

I likhet med hur vi människor organiserar oss i städer har djur- och växtsamhällen getton eller etniska områden, där sällsynta arter förbättrar sin överlevnad mot mer konkurrenskraftiga arter. Ett ekologiskt mönster som överraskar...

Vårt behov av alternativa proteiner har aldrig varit större. När alltfler äter mindre kött av hänsyn till djuren, klimatet eller hälsan köper vi mer produkter av soja och andra proteinrika grödor. Nu startar svensk tillverkning av protein ur gröna...