Forskning om växter

Om en växt får en skada kan den välja mellan att bilda nya rötter eller läka skadan. Ny forskning från SLU visar att det är tillgången på vatten som styr vilken väg växten tar – en upptäckt som kan förändra nuvarande metoder inom odling.

Ett varmare klimat gör att växtligheten breder ut sig i de svenska fjällen, visar en studie från SLU. Det påverkar även fjällsjöarna – och kan leda till att fiskarna får mindre att äta.

Blommor av samma art kan se olika ut – även om de pollineras av samma insekter. En studie vid Lunds universitet visar att storskaliga genetiska förändringar kan påverka blommors utseende.

Sjöar har länge setts som källor till koldioxidutsläpp. Men nu visar en studie vid Uppsala universitet att växttäta strandzoner lagrar betydande mängder kol. Sjöarnas stränder kan alltså spela en större roll i det globala kolkretsloppet än man tidigare trott.

Blåklockorna tycks ha tvekat lite i det kyliga majvädret, men många andra försommarblommor har slagit ut i full prakt. Det visar årets sammanställning av forskningsprojektet Försommarkollen.

Länge har forskare försökt avgöra om växter pollineras mer på dagen eller natten – utan att nå någon tydlig slutsats. En forskningsöversikt visar att nattens pollinatörer, som malar och nattfjärilar, spelar en större roll än vi tidigare kanske trott. Faktum är att de är lika...

Arktis förändras snabbt när klimatet blir varmare – och det märks på växtlivet. En studie med forskare från Göteborgs universitet visar att vissa växter gynnas av värmen, medan andra konkurreras ut. Men exakt vilka arter som påverkas varierar mycket från plats till plats.

Under förra året var växtsäsongen i Sverige tolv dagar längre jämfört med i slutet av 1800-talet. Förklaringen är högre temperaturer. Det ledde till att lövsprickningen startade snabbare än normalt och träden behöll även sina färger längre på hösten.

Forskare vid Stockholms universitet har avslöjat oväntade förändringar i gullvivans blomegenskaper, som är viktiga för att en art ska kunna föröka sig. Studien, som gjorts genom medborgarforskning på olika platser i Europa, tyder på att förändringar i växters livsmiljöer påverkar...

Den genetiska mångfalden hos olika arter minskar globalt, visar en stor internationell studie. Det här påverkar möjligheten för djur och växter att hantera förändringar i deras livsmiljöer. Men allt är inte nattsvart. Effektiva åtgärder kan hejda utvecklingen.

Vad är det för en växt, fågel, svamp eller insekt? Numera finns över 250 appar som kan ge snabba svar om arter i naturen. Nu har forskare vid SLU undersökt apparna och hur de används.

Vildsvin ställer till problem när de vänder upp och ner på åkermarker. De kan däremot göra mycket nytta i brukade skogar. Där bidrar vildsvinens bökande till att fler växter kan slå rot, visar en avhandling vid SLU.

Ett vanligt mönster är att den biologiska mångfalden minskar ju längre norrut man kommer. Men i en ny studie bjuder svenska ekskogar på en överraskning. I mer nordliga områden finns större artrikedom jämfört med södra Sverige.

Vägkanter och kraftledningsgator kan vara viktiga livsmiljöer för fjärilar, humlor och växter, enligt en avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet. Men platsens historia spelar roll. Fler insekter finns längs vägar där det tidigare funnits mycket hag- och ängsmarker.

Alla kornets gener har nu kartlagts genom ett stort forskningssamarbete. Resultaten banar väg för effektivare växtförädling för att möta hot från skadeinsekter och klimatförändringar.

Sugen på en tångburgare eller en proteinsmoothie från havet? Det skulle nämligen kunna bli framtidens mat. Genom en ny metod har forskare vid Chalmers lyckats utvinna betydligt mer protein från havssallat, som kan bli ett nytt vegetariskt alternativ till kött.