Tema
Utbildning & skola

Utbildning & skola

Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Utbildning & skola” i kronologisk ordning.

redaktionellt

Samma gamla könsnormer trots gemensam skolidrott

Nyligen gav Skolinspektionen grönt ljus för könsuppdelade idrottslektioner på en muslimsk friskola. Beslutet har satt fingret på en fråga som går bortom religion. Håkan Larsson, professor i idrott vid GIH, menar att ytterst lite görs för att motverka traditionella könsmönster inom idrott och hälsa.

Utbildning & skola
redaktionellt

I framtiden formulerar eleverna problemen

I framtidens skola finns inga gränser mellan olika ämnen. Eleverna arbetar i projekt där de sammanställer information och skapar nya lösningar. Förutsättningen för deras arbete är digital teknik. Det är digitaliseringskommissionens ordförande, Jan Gulliksens förhoppningar när han beskriver framtidens skola.

Samhälle & kulturUtbildning & skola
redaktionellt

Sätt digital läsning på schemat

Digitalisering förändrar både hur vi läser och hur barn lär sig läsa och skriva. Skolan behöver förändra pedagogiken i svenskundervisningen och utbilda eleverna i digital läsning. Det slår två forskningsrapporter fast som undersökt hur läsning påverkas av digitala medier.

Samhälle & kulturUtbildning & skola
redaktionellt

Vad elever behöver kunna i framtiden

Behovet att minnas specifika fakta minskar när all information finns tillgänglig digitalt. Istället blir språklig kompetens den mest fundamentala kunskapen också för framtida generationer. Det handlar om förmågan att hantera information, tolka den och kommunicera den.

Utbildning & skola
redaktionellt

Undervisningen blir bättre i mindre klasser

De elever som går i mindre klasser på låg- och mellanstadiet klarar sig bättre i utbildningssystemet visar svenska och internationella studier. De lär sig mer. Deras kognitiva förmågor är högre vid 13 års ålder och de utbildar sig längre än elever i stora klasser. De får också högre lön i arbetslivet. För högpresterande elever tycks däremot klasstorleken spela mindre roll.

Utbildning & skola
redaktionellt

Demokratin i strykklass

Skolans demokratimål hamnar i skuggan när den politiska debatten siktar in sig på elevernas kunskaper. Utspel om betyg och resultat är partiernas sätt att profilera sig i en av valets viktigaste frågor.

Utbildning & skola
redaktionellt

Tidiga betyg ger inte bättre undervisning

Forskning visar att yngre elever inte alltid förstår vad betyg är utan tror att det är en bedömning av dem själva, inte av deras kunskaper. Att sätta betyg tar också tid och fokus från undervisningen. Vissa elever kan dock sporras av betyg: de finns bland de allra mest högpresterande.

Utbildning & skola
redaktionellt

Ledarskap i skolan som engagerar och motiverar

Det är läraren som först och främst påverkar den enskilde elevens lärande. Men utan bra ledarskap i skolan och från skolans huvudmän finns inte förutsättningarna för lärarna att utvecklas. Forskning visar att det går en rak linje mellan ledarskap och elevens lärande.

Utbildning & skola
redaktionellt

Likvärdigheten har minskat i skolan

Skillnaderna mellan olika skolor har ökat. Liksom skillnaderna mellan flickor och pojkar och mellan elever som presterar bra eller dåligt. En av de viktigaste orsakerna till detta anses vara det fria skolvalet. Men att ha många skolor att välja mellan tycks inte försämra resultatet rent generellt.

Utbildning & skola
redaktionellt

Den svenska skolans svårfångade rykte

Svensk skola är bra på att förmedla kunskaper som är nödvändiga i dagens och framtidens samhälle. Svenska elever utvecklar kreativitet, de lär sig reflektera och tänka självständigt – färdigheter som ligger i linje med en modern kunskapssyn men som inte alltid syns i internationella utvärderingar.

Utbildning & skola
redaktionellt

Skolan har blivit en nödvändighet

I alla slags samhällen i alla tider har barn och unga behövt lära sig saker. Att lärandet främst ska äga rum i institutioner av den typ vi kallar skola är ett ganska nytt påhitt. Ännu nyare är idén om samma slags skola för barn och unga ur alla samhällslager.

Utbildning & skola
redaktionellt

Politik kontra forskning om skolan

Senare års skolreformer har lutat sig mot forskningsrön, även om forskare ibland har helt olika uppfattningar. Men de viktigaste skolreformerna under 90-talet, kommunaliseringen av skolan och friskolereformen, drevs igenom av politikerna utan att konsekvenserna utreddes.

Utbildning & skola

Vi finns där du är @forskningsnyhet