Medelpresterande elever är de som influeras mest av sina skolkamraters prestationer när det gäller val till gymnasiet. Det visar ny forskning i sociologi som undersökt klasskamraternas betydelse för niondeklassares gymnasieval.

I den svenska kommunala grundskolan är i dag mer än en fjärdedel av eleverna flerspråkiga, men trots det vet vi inte så mycket om deras språkbruk när läraren inte deltar i deras skolsamtal. Flerspråkiga elever kan genom att växla mellan språk skapa olika identiteter, till exempel för att uttrycka känslor eller skaffa sig makt.

De nationella proven ska spegla skolans styrdokument och vara ett stöd för lärare att göra likvärdiga bedömningar och bidra till rättvisa betyg. Elevers muntliga kommunikation i engelska kan förbättras vad gäller samstämmighet och genomförande.

Alla elever utvecklar inte de läs- och skrivfärdigheter som utbildningsväsendet och samhället förväntar sig. Men det går att stärka alla elevers läsutveckling genom digitala hjälpmedel.Till exempel kan digitala tester hjälpa läraren att individanpassa undervisningen.

Gymnasieskolans nationella prov i matematik har generellt en hög kvalitet men det finns delar som skulle behöva undersökas ytterligare och delar som behöver utvecklas vidare visar Anna Lind Pantzare i en ny avhandling vid Umeå universitet.

Hur bör mattelärare undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt? En ny studie av forskare vid Mälardalens högskola och Nationellt centrum för matematik ger en tydlig fingervisning. Att lägga tid på att eleverna lär sig saker utantill verkar leda till bättre inlärning, medan det däremot verkar vara ineffektivt att knyta matematiken till elevernas vardag.

Lärare i förskolan använder ofta datorplattor och appar som ersättning för traditionella aktiviteter. Men det är problematiskt, eftersom barnen i första hand lär sig att spela apparna och inte tar till sig det pedagogiska innehållet, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Gymnasieskolans yrkesprogram kan bli bättre på att rusta eleverna för yrkeslivet, genom att anpassa återkopplingen så att eleverna kan forma en yrkesidentitet.

Det finns inga ”vi och de”, bara olika ”vi och vi”. Barn känner att de kan tillhör flera olika historiekulturer samtidigt. Det gäller de flesta, oavsett bakgrund. Det visar didaktikforskning vid Mälardalens högskola.

Samarbetande, följsam, individformande, stödjande…Dagens skola ska genomsyras av entreprenöriellt lärande, men hur ska en entreprenöriell lärare vara? Inte så lätt att förstå, menar Carina Holmgren vid Linnéuniversitetet som forskar om det lärarideal som entreprenöriellt lärande fört med sig.

Är elektronnegativitet något negativt? Ibland kan ett enda ord blockera förståelsen för resten av undervisningen. Men när kemilärare och elever fick undervisa tillsammans blev det lättare att reda ut begreppen. Det visar ny forskning om tvålärarsystem – men nu med en elev och en lärare i undervisningsteamet.