Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Utbildning & skola” i kronologisk ordning.
Läroplanen ger en splittrad syn på litteraturläsning, där syfte och innehåll motsägs av kunskapskraven. Det gör att grundskolans litteraturundervisning kanske inte når alla elever. Enligt forskaren Djamila Fatheddine går vägen till läslust genom läsupplevelsen.
Förstelärarereformen har stärkt lärarnas autonomi och inflytande, framförallt på organisatorisk nivå. Samtidigt har reformen också inneburit att lärarkåren blivit mer hierarkiskt indelad, visar forskning vid Göteborgs och Lunds universitet.
Den gymnasieförberedande kurs som alla nyanlända ungdomar utan gymnasiebehörighet erbjuds, går inte att genomföra i praktiken. Lärare saknar förutsättningar att lära ut det som står i kursplanen.
– Kursplanen är orealistiskt skriven utifrån hur verkligheten ser ut i skolan, säger Christina Odenstad, forskare vid Karlstads universitet
Förskolebarn förutsätts ofta själva kunna avgöra vad som är ”på riktigt” och vad som är ”på låtsas” i förklarande bilder.
– Det är anmärkningsvärt. Lärarna behöver erbjuda barnen stöttning i att upptäcka sambandet mellan själva illustrationen och det den är tänkt att visa, enligt Anneli Bergnell, Högskolan i Borås.
När det kommer till att lära sig svenska kan sammansatta ord vara en svårighet. I en ny avhandling undersöks hur gymnasieelever med svenska som modersmål, respektive flerspråkiga elever med svenska som andraspråk, tolkar sammansättningar av olika slag.
Alla kan inte utnyttja det fria skolvalets möjligheter. De missgynnade eleverna bor på landsbygden, går i skolor i utsatta områden eller tillhör olika minoriteter. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet där konsekvenserna av det fria skolvalet undersökts.
Tonåringar som spelar dataspel på fritiden får ett stort engelskt ordförråd och är speciellt duktiga på svåra ord jämfört med jämnåriga som inte spelar. Den tid ungdomarna lägger på spelandet visar sig dessutom ha större betydelse för ordförrådet än vilken typ av dataspel som spelas.
Trots stort yrkesengagemang upplever musiklärare frustration, ambivalens och osäkerhet inför kravet att hantera flera olika roller: musikern, pedagogen, fostraren och socialarbetaren. Det visar forskning från Umeå universitet.
Inomhusluften i miljömärkta förskolor innehåller lägre halter av hälsofarliga kemikalier än luften i en förskola byggd utan miljöcertifiering. Valen av byggnadsmaterial är avgörande för kvaliteten på inomhusluften.
För att utveckla utomhuspedagogiken i förskola och skola behövs bättre redskap och mer forskning. Nu satsar Jönköpings kommun och högskola tillsammans på att utveckla metoder och redskap.
Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar forskning om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO-kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.
Forskare i Lund har upptäckt en relation mellan hjärnstruktur och förmåga att lära sig ett nytt språk. Ju tjockare hjärnbark försöksdeltagare hade i Brocas område desto bättre var de på att förstå grammatiken i ett påhittat språk som de aldrig hade stött på förut.
Digital kompetens lyfts fram i läroplanerna för skolan. Men ute i klassrummen väger ännu det talade och skrivna ordet tyngst i bedömningen av texter som också innehåller symboler, bild och ljud. Språklärare behöver inkludera och värdesätta det multimodala språket, menar forskare i Göteborg och Kristianstad.
Lärare intar fyra roller i texterna när de gör skriftliga omdömen av sina elever, visar forskning. Rapportören, processaren, fostraren och coachen. Mest professionellt är att kunna balansera mellan de fyra rollerna, menar språkforskaren Annelie Johansson.
De skolpolitiska reformer som genomfördes runt 1990 har kallats för ett systemskifte och beskrivits som en förflyttning högerut. Men var det verkligen en sådan helomvändning? En ny avhandling visar att 1990-talsidéerna om en ökad valfrihet för individen går att spåra redan i 1970-talets mer vänsterpräglade skolpolitik och den tidens idéer om jämlikhet.
Medelpresterande elever är de som influeras mest av sina skolkamraters prestationer när det gäller val till gymnasiet. Det visar ny forskning i sociologi som undersökt klasskamraternas betydelse för niondeklassares gymnasieval.
Tvåspråkigheten kan påverka hur vi uppfattar känslor i ansiktsuttryck och tal, visar forskaren Marie-France Champoux-Larsson vid Mittuniversitetet. Hennes nästa steg blir att undersöka hur beslutsfattande påverkas när det görs på ett andraspråk.
I den svenska kommunala grundskolan är i dag mer än en fjärdedel av eleverna flerspråkiga, men trots det vet vi inte så mycket om deras språkbruk när läraren inte deltar i deras skolsamtal. Flerspråkiga elever kan genom att växla mellan språk skapa olika identiteter, till exempel för att uttrycka känslor eller skaffa sig makt.
De nationella proven ska spegla skolans styrdokument och vara ett stöd för lärare att göra likvärdiga bedömningar och bidra till rättvisa betyg. Elevers muntliga kommunikation i engelska kan förbättras vad gäller samstämmighet och genomförande.
Alla elever utvecklar inte de läs- och skrivfärdigheter som utbildningsväsendet och samhället förväntar sig. Men det går att stärka alla elevers läsutveckling genom digitala hjälpmedel.Till exempel kan digitala tester hjälpa läraren att individanpassa undervisningen.