Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Utbildning & skola” i kronologisk ordning.
En undervisning som tar fasta på ämnesinnehållet har större chans att utveckla elevernas kritiska omdöme när det gäller rättvisefrågor än den som fokuserar på elevernas tyckande. Det visar praktiknära forskning från Stockholms universitet.
När matematikuppgifter ges till elever i skriftlig form kan språkliga egenskaper i texten göra uppgiften onödigt svår. Även vid översättning av internationella prov är det viktigt att uppgifterna inte blir olika svåra beroende på vilket språk som används. Det framgår i en avhandling från Umeå universitet.
Grönt är skönt. Särskilt på förskolan. Att leka i naturområden har många positiva effekter – både fysiskt och psykiskt. Att röra på sig ger förstås bättre hälsa, men att vara utomhus stimulerar också kreativiteten, förbättrar koncentrationen och ger ökad samhörighet med naturen. Dessutom ger träden bra skugga vid framtida värmeböljor.
Genom att medvetet välja leksaker, inredning och möblering går det att bryta hierarkier och skapa en mer jämlik lek bland förskolebarn. Rummet där lekar äger rum ska vara så flexibelt att barnen själva kan bestämma vad som ska hända där.
Det finns många sätt att lära barn att läsa – men bara ett som har stöd i forskningen. Den metoden bygger på att barnen ska lära sig att ljuda bokstäverna och det är också den enda metod som bevisat kan hjälpa barn med läs – och skrivsvårigheter. Trots det kan läsinlärningen i skolan gå till på många olika sätt.
När det gäller läsning i skolan är mycket sig likt sedan starten av den moderna grundskolan. Oavsett om eleverna läser digitalt eller i tryckt for, så ställs krav på hur läsningen ska gå till.
Värmeböljan sommaren 2018 förde inte bara med sig skogsbränder utan innebar också problem för gamla och unga. Nu visar nya studier från Göteborgs universitet att hetta begränsar förskolebarns utelekar eftersom många gårdar inte kan ge tillräckligt med skugga.
Alla barn ska ha inflytande över verksamheten i förskolan. Det säger läroplanen. För att inte exkludera 1-3-åringarna behöver pedagogerna släppa på den vuxna förståelsen och känna in barnens sinnliga och kroppsliga uttryck, visar en studie från Karlstads universitet.
Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.
Att vara medveten om sin läsförståelse är viktigt för alla elever, men särskilt viktigt för flerspråkiga elever. Lässtrategier kan spela en stor roll. Det kan handla om knep som att definiera typen av text, ställa frågor till texten eller veta när man behöver reda ut oklarheter.
Dagens bilder som används för att illustrera vattnets kretslopp i utbildning och forskning måste uppdateras. De är missvisande eftersom de sällan visar hur människans aktiviteter påverkar kretsloppet. Det är olyckligt i en tid globala vattenproblem, enligt en internationell studie.
Matematik är ett ämne som kan upplevas som svårt i skolan, inte minst när det finns särskilda utbildningsbehov. Helena Roos vid Linnéuniversitetet har undersökt när elever känner sig inkluderade och lär sig matematik bäst. Men det finns inte en enda universallösning.
Kreativa lärmiljöer är viktigt för dem som ska utbildas för kommande miljö- och samhällsutmaningar. Hur man bäst designar sådana miljöer har Sol Morén, Umeå universitet, undersökt. Hennes lösning är ”relationell kreativitet”, där studenterna utvecklar sin kreativitet genom social interaktion.
Barn med autism kan vara bra på att läsa ord för ord i en text, men samtidigt ha problem med att förstå vad de läser och återberätta innehållet. Därför är det lätt att överskatta barnens läsförmåga. Och extra viktigt med utförlig språklig bedömning och uppföljning över tid för barn med autism, visar forskning från Göteborgs universitet.
Idrottandet minskar bland barn mellan 7 och 12 år. Nedgången är särskilt stor bland pojkar. Det är ett av resultaten i Centrum för idrottsforsknings (CIF) årliga uppföljning av statens idrottsstöd.
– Det är en ny och oroväckande trend, säger Johan R Norberg, utredare på CIF.
Större skillnader i studieresultat mellan skolor och en förstärkning av boendesegregationen. Två exempel på vad det marknadsutsatta utbildningssystemet i Sverige lett till, menar forskare som nu skrivit en bok om hur utvecklingen av det svenska utbildningssystemet påverkar lärare, elever och rektorer.
Vad är egentligen kreativitet? Och hur ser det ut? Stefanie Malmgren de Oliveira har kartlagt modedesignerns inre process med sin doktorsavhandling ”Acts of seeing”.
– Jag vill göra intuitionen greppbar, säger hon.
Diskussionen om vad lärare gör och inte gör missar ofta betydelsen av förutsättningarna för lärares arbete. I en skola där olika, ibland motstridiga principer existerar parallellt.
– Lärare som aktörer är ”inbäddade” i olika styrprinciper, menar Katarina Samuelsson pedagogikforskare vid Göteborgs universitet.
Lärandesvårigheter i matematik beror på en överbetoning av inlärning av procedurer och arbete med rutinuppgifter. Elevers matematikkunskaper skulle förbättras om de, i större utsträckning, fick arbeta med problemlösning, menar Johan Sidenvall vid Umeå universitet, som i sin avhandling visar på varför procedurundervisningen dominerar i skolan i dag.
Kvinnor har högre avgångsbetyg medan män har bättre resultat på högskoleprovet. En ny IFAU-rapport visar att betyg och högskoleprov delvis fångar olika saker, och att de med goda betyg oftare slutför en högskoleexamen.