Skogen
-
Skäggig och glittrande lav minskar i Skuleskogen
Den fridlysta hänglaven långskägg kan vara hotad på sikt – även i skyddade områden. I Skuleskogens nationalpark har världens längsta lav minskat med över 40 procent under tre decennier, visar en studie.
-
Skadat virke kan bli bomull till vården
Skog som angripits av barkborrar har lågt ekonomiskt värde, men en studie visar att förstört virke kan omvandlas till textilfiber. Ett användningsområde är bomullsprodukter till sjukvården, men även biodrivmedel för transporter.
-
Naturliga skogar bättre rustade för torka
Den torra sommaren 2018 slog hårt mot Sveriges skogar. Mest drabbades den brukade skogen, medan urskogen klarade sig bättre.
-
Växande trend för den svenska skogen
Förlusten av skog är rekordhög, men takten ökar nu på tillväxten av träd. Och för första gången tar tallarna mer plats än granarna. Det visar ny statistik om den svenska skogen.
-
Stressade tallar kan drabbas av svampsjukdom
Diplodiasjukan som skadar tallar upptäcktes i Sverige 2016. Varmare klimat är en bidragande faktor till att svampsjukdomen fått fäste, visar en <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> En avhandling är ett...
-
Vandringar, kalvar och björnattacker kantade älgarnas år
Livet i Junseles skogar rymmer både matjakt, vandringar, död och nykomlingar. Forskare har följt en grupp älgar för att studera deras liv och beteenden under ett år.
-
Drönare kan få lättare att upptäcka skogsbränder
Är det dimma? Eller rök från en begynnande skogsbrand? Det är inte alltid lätt att avgöra från ovan. Men en ny algoritm för bildanalys kan förenkla saken.
-
Så kan skogsbruk utan kalhyggen påverka skogens arter
Att avverka skog via så kallade hyggesfria metoder, som blädning, kan vara bra för skogens arter. Arter verkar bevaras i större utsträckning än vid kalhyggen. Men många frågetecken finns kvar.
-
Lasermodell kan förbättra planering av skogarna
Laserskanning kan ge en bättre bild av svenska skogars egenskaper, men kunskapen har inte utnyttjats. Det vill forskare ändra på. I en avhandling har ett nytt planeringsverktyg tagits fram för mer detaljerad skogsskötsel.
-
Främmande tallar inte poppis bland myror
Färre myrarter, färre stackar och mindre spring på trädstammarna i jakt på mat. Så ser det ut i skogar där importerad contorta-tall planterats. Myrorna föredrar de svenska tallarna, visar en studie.
-
Gödsling ger inte alltid fler och större ekar
Gödsling leder inte till ökad produktion av skogs- och bergsek som växer på tidigare jordbruksmark. Näringsämnen finns kvar i marken och räcker för att mätta en ny generation träd.
-
Färre bränder hot mot biologisk mångfald
Många arter är beroende av skogsbränder, slåtter och betande djur i markerna. Men de här naturliga störningarna har minskat kraftigt. Därför behövs åtgärder både i skyddade områden och omgivande landskap, enligt en studie från...
-
60 år av förändringar – vinnare och förlorare i den svenska naturen
Majvivor, guckosko och smörbollar har blivit färre medan växter som gillar värme lyckats sprida sig. Det visar en studie som tittat på hur över tusen växtarter klarat kombinationen av igenvuxna marker och ökande medeltemperaturer i Sverige.
-
Mer blandad skog ger färre granbarkborrar
En mer blandad skog kan ge mindre problem med granbarkborre, enligt en ny avhandling. – Vi måste öka mångfalden av trädtyper för att stå emot skador på våra skogar, säger Matilda Lindmark, <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" ...
-
Kalhyggen blir kolsänkor redan inom tio år
Ett kalhygge binder mer koldioxid än det ger ifrån sig inom tio år efter en avverkning, enligt en studie från SLU. – Vi kan inte se spår av det som har kallats koldioxidbomb efter en avverkning, säger forskaren Matthias Peichl.
-
Skogsbruk utan kalhyggen – därför tvekar skogsägarna
Det finns alternativ till kalhyggen när man avverkar skog, men många vågar sig inte på dem. Här är skälen till att skogsaktörer tvekar, enligt forskning från Lunds universitet.