Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Samhälle & kultur” i kronologisk ordning.
Har eller inte har, det är frågan. Forskare har undersökt varför och när vi började utelämna har och hade i bisatser – något som är omöjligt i nästan alla andra språk. Den omfattande språkkontakten med dåtidens högtyska, är en förklaring.
Bosättningslagen skulle hjälpa nyanlända att komma in i det svenska samhället, men har i praktiken bidragit till att skapa osäkerhet och att rycka upp både enskilda personer och hela familjer ur sina nya sammanhang. Den slutsatsen drar chalmersforskarna Kristina Grange och Nils Björling i en ny rapport.
För unga män har risken att utsättas för skjutvapenvåld i Sverige femfaldigats sedan 1996. Orsaken är oklar, men en hypotes är att det varit för lite brottsförebyggande arbete.
Varannan svensk anser att de globala plattformsbolagens datainsamling av vad vi gör online utgör ett större hot mot den personliga integriteten än samhällets behov av datainsamling. Det visar resultatet av en landsomfattande undersökning.
Insekter är en sommarplåga för renar på fjället. Renarnas strategi är att fly till blåsiga och svala områden, eller springa i timmar för att undkomma. Forskare från SLU studerade hur detta fungerade då renbetesmarkerna sammanföll med ett provområde för övningsskjutning och provning av robotsystem.
Det finns stor potential för minskade klimatutsläpp från svenskarnas flygresor genom ändrat resebeteende. Hos resenärerna finns stor acceptans både för att välja närmre destinationer och andra transportslag. Det visar en studie gjord av forskare vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola.
Att göra karriär och bli chef skyddar inte kvinnor mot sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Tvärtom är det vanligare att kvinnor utsätts för trakasserier när de har arbetsledande funktioner. Det visar en ny studie från Institutet för social forskning som undersökt förhållanden i Sverige, USA och Japan.
Det går visst att sälja gatukonst. Det handlar bland annat om branding och klassificering. Och så måste den förstås gå att äga. En ny avhandling visar vad som sker i praktiken när gatukonst omvandlas till produkter som kan säljas.
I över hundra år har forskare försökt koppla runorna på Rökstenen till krigiska bragder. När den i själva verket restes i oro för en ny ”fimbulvinter” – en tre år lång vinter som förebådade världens undergång.
Bilden av arbetarklassen som mer rasistisk än medelklassen problematiseras i en ny avhandling i sociologi vid Uppsala universitet. Det som skiljer klasserna åt är att rasismen uttrycks och visas på olika sätt beroende på vilken klass man tillhör.
God Jul från Kalle Anka och hans vänner i SVT är en julaftonsritual som är så stark att vi ofta anpassar julfirandet i övrigt sig till den.
– Det är på ett sätt så knäppt att det blir kul, säger etnologen Charlotte Hagström, Lunds universitet.
Jul och nyår är två av våra största mathelger. Det är en tid då vi konsumerar i överflöd och slänger mer mat än någonsin. Samtidigt har matsvinn har en negativ påverkan på klimatet. Det spelar stor roll vad vi väljer att äta, och hur vi hanterar maten. Helén Williams, Karlstads universitet, ger sina bästa tips för att minska matsvinnet.
Julmust är okej men köttbullarna ligger risigt till, när det gäller klimatavtryck. Dagens julbord är grönare och mer individuellt. För det går att äta julbord och rädda klimatet samtidigt – särskilt på restaurang där vi är mindre traditionsbundna.
Saffransbullar, hyacint, kryddnejlikor, glögg och gran. Julens dofter är många. Och doftminnen kan vara starka och förflytta oss i minnet på en sekund. En som forskar om just luktsinnet är Mattias Alenius som är professor på Institutionen för molekylärbiologi. Här berättar han mer om dofter och minnen.
För många människor är julhelgerna en tid för gåvor, generositet och välgörenhet. Kanske kan då att förlåta någon, att ge förlåtelse, bli årets julklapp? Det föreslår Per-Erik Milam, forskare i praktiskt filosofi. Förlåtelse är en gåva som är välgörande för båda parter – den som förlåter som den som blir förlåten.
Sorterar du sopor bättre än grannen? Köper du oftare ekologiskt än dina kollegor? Är du den som reser mest klimatsmart i vänkretsen? Ny forskning visar att människor tenderar att överskatta sitt eget miljöengagemang. Vi tror helt enkelt att vi gör mer än andra. Och det kan i sin tur leda till att vi gör mindre än vi skulle kunna.
Sanningssökande och vetgirighet sägs vara unikt mänskliga särdrag. Men grupptillhörighet är långt mer viktigt och det gör att vi slutar lyssna på fakta om den äventyrar vår plats i gruppen. Det menar professor Mikael Klintman vid Lunds universitet.
I medelstora svenska städer kan trängselskatter eller ökade parkeringsavgifter ge ökad samhällsnytta, till exempel genom bättre framkomlighet eller skattesänkning. Det visar en ny forskningsstudie från VTI.
Lämningarna efter den första svenska Antarktis-expeditionen hotas att förstöras av de snabba klimatförändringarna. Nu ska svenska och argentinska forskare åka till platsen för att dokumentera och försöka bevara lämningarna innan det är för sent.
Människor kan frivilligt ändra vissa beteenden för klimatet och miljön. Men inte om förändringen innebär att man måste bryta mot invanda levnadsmönster. Det menar en forskargrupp som testat människors vilja att investera i gröna projekt med hög risk.