Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Samhälle & kultur” i kronologisk ordning.
Det finns en mängd fallgropar vid näthandel. Hemsidor kan exempelvis ha en design som får konsumenter att fatta ogenomtänkta beslut. Forskare har nu tittat närmare på problemet med så kallade dark patterns.
Det är snarare en son än en dotter som driver ett familjeföretag vidare. Men preliminära resultat från en studie visar att om en dotter tar över som ledare går verksamheten bättre.
Skjutvapenvåldet har ökat samtidigt som färre unga män är våldsbrottslingar och det dödliga våldet är lägre än på 1980- och 90-talet, enligt statistik. I en ny antologi ger 20 forskare sin bild av brottsutveckling i Sverige.
Även om Rysslands propaganda om kriget är desperat, finns tecken på att den börjar få fäste hos vissa grupper, menar James Pamment, expert på desinformation. Mycket tyder dock på att den amerikanska strategin med ”prebunkning” är framgångsrik.
Stolthet, skam eller förundran. Kvinnors känslor inför fontänorgasmer varierar starkt, men alla tycks överens om att kunskapen behöver öka om vad fenomenet egentligen är. Det visar en ny studie.
När fartygsrutter planeras ligger fokus ofta på att tillgodose kommersiella intressen – snarare än på att minska bränsleförbrukningen. Det kan förklara varför koldioxidutsläppen från sjöfarten fortsätter att öka.
Sportfiskare får allt mer sällan gäddor på kroken, visar en ny studie. Nedgången i beståndet har dessutom pågått länge. Säl och skarv tros bidra till den dystra situationen för gäddorna i Östersjön.
I kommuner utan allmännyttiga bostäder blir privata fastighetsägare viktigare för att människor ska få en bostad. Men forskning visar att hushåll med låga inkomster har svårt att finna bostäder, särskilt i välmående kommuner.
Den svåra torkan som drabbade Syrien mellan 2007 och 2009, var inte avgörande för krigsutbrottet 2011. Med hjälp av satellitbilder kan forskare slå fast att jordbruken återhämtat sig redan 2010.
Högutbildade föräldrar och föräldrar med svenska namn får ett bättre bemötande när de kontaktar skolor för information inför skolvalet. Det visar en studie från Uppsala universitet.
Miljön på särskilda ungdomshem innebär svårigheter för både de unga och personalen, visar en ny avhandling. Individuell vård och goda relationer blir lidande när allt för mycket fokus hamnar på säkerhet och kontroll.
En ny metod gör det möjligt att förutspå vilka platser som riskerar att få problem med öppen droghandel och skjutningar. Metoden skulle kunna ligga till grund för riktade insatser från polisen.
Anställda på en arbetsplats har inte bara liknande utbildning utan ofta även liknande förmågor och egenskaper. Mönstret har blivit allt tydligare de senaste åren.
Trots att klädbibliotek marknadsförs som ett mer hållbart sätt att uppdatera garderoben än att köpa nytt, så har det varit svårt att få den här typen av delningsekonomi att gå runt.
Kriget i Ukraina påverkar vår krismedvetenhet på ett annat sätt än pandemin. Det menar konsumtionsforskare och etnolog Elias Mellander som studerar mekanismerna bakom svensk preppingkultur.
När Putin hotar med kärnvapen lystrar världen. Och det har spekulerats i att Ryssland skulle kunna avfyra en mindre missil bara för att ”skrämmas”. Men är det möjligt utan att starta ett fullskaligt kärnvapenkrig?
Män med utländskt klingande namn som söker jobb får betydligt färre svar på sina ansökningar än kvinnliga sökande med utländskt klingande namn. Och det är både manliga och kvinnliga rekryterare som diskriminerar dem, fast i olika yrkesgrupper.
När Tyskland väljer bort rysk naturgas kan det leda till högre elpriser i Sverige. Forskaren André Månberger reder ut hur kriget i Ukraina påverkar tillgång och priser på energi, metaller och mat.
Historieämnet har ofta präglats av nationalistiska berättelser som skapat splittring och konflikt. I ett nytt projekt, som riktar sig till lärare i hela Europa, ska i stället den gemensamma historien lyftas fram.
Socialt stöd och delaktighet är avgörande faktorer för att förbättra hälsan hos befolkningen i socialt utsatta områden. Det visar en ny avhandling som utvärderat aktiviteter inom ett hälsofrämjande forskningsprogram i Malmöstadsdelen Lindängen.
