Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Samhälle & kultur” i kronologisk ordning.
Ökad näthandel och lokal shopping, mer närproduktion och större fokus på hållbarhet. Detta kan bli några konsekvenser av hur detaljhandeln påverkas av corona-krisen spår forskaren Jonas Colliander, vid Handelshögskolan i Stockholm. För företagen handlar det om att snabbt kliva in i det nya normaltillståndet.
Mer inhemsk produktion, ett uppsving för kvinnligt ledarskap och högre status för vårdyrken. Det är några av de positiva effekter vi kan komma att se i coronapandemins spår, tror forskare.
Äldreomsorgen är en resursmässigt eftersatt och undervärderad del av samhället, både i Sverige och internationellt. I coronapandemins inledningsskede glömdes äldreomsorgen helt enkelt bort, vilket är en av huvudorsakerna till att smittan fått så omfattande spridning i många länders äldreboenden.
Det går inte att bygga upp ett kunskapscentrum under en kris. Då måste det redan finnas på plats. Barnafrid vid Linköpings universitet spelar en viktig roll i att samla och förmedla kunskap om barns utsatthet under coronakrisen.
Efterfrågan på ledarskap är alltid som störst i samband med kriser. Men vad kännetecknar ett starkt ledarskap? Det som utövas i Sverige under coronakrisen bygger på en stor tilltro till människors förmåga att ta eget ansvar. Två forskare från Handelshögskolan i Stockholm tittar närmare på varför ledarskapet i Sverige skiljer sig från resten av världen.
Är du orolig över hur sociala medier påverkar oss med sina skräddarsydda budskap? Oron kan vara överdriven, menar forskare. Kanske är det bara samma slags moraliska panik som när ungdomar började läsa serietidningar på 1950-talet.
Namnpubliceringarna i samband med #metoo och den stora mängden vittnesmål som publicerats anonymt har ritat om den medieetiska kartan, konstaterar medieetikforskaren Susanne Wigorts Yngvesson.
– Publiceringen har legitimerat och förstärkt kampanjerna och överlåtit på mig som mediekonsument att avgöra om det som berättas är sant eller inte. Medierna har klivit av sin roll som granskare, säger hon.
Efter #metoo blir det förhoppningsvis betydligt bättre, för både män och kvinnor. Idéhistorikern Katarina Leppänen ser redan att jämställdhetsplaner tas på större allvar och att anmälningar om kränkningar i högre grad utreds.
– Nu finns det nog ingen väg tillbaka, säger hon.
Böcker ger inte bara läsupplevelser, utan kan även påverka hur vi mår. Biblioterapi, att läsa sig till en bättre hälsa, är en metod som blir allt mer populär.
Ett par dagar efter Nordkoreas sjätte kärnvapentest firades forskarna bakom gärningen likt hemvändande fotbollsstjärnor på ett torg i Pyongyang. Resten av världen hade mindre anledning att fira. Men vad är det vi ska oroa oss för?
Just nu är världens blickar riktade mot Nordkorea vars ledare är i fullt ordkrig med omvärlden, framför allt USA. Men vad krävs för att ordkriget inte ska övergå i regelrätta krigshandlingar? Vore det lättare om Kim Jong-Un och Donald Trump var kvinnor?
För några år sedan var den på gränsen till utfiskad, nu är beståndet större än någonsin. Tack vare den globala uppvärmningen och förbättrad förvaltning frodas torsken i Barents hav som aldrig förr. Värre är läget för den svenska torsken.
Det är tack vare minnet som vi är de vi är och kan fungera i dagens samhälle. Men trots minnets betydelse finns det händelser som vi helst bara vill glömma. Nu visar forskning att det faktiskt är möjligt att medvetet trycka undan ett minne så att det förhoppningsvis aldrig dyker upp igen.
I framtiden har vi kanske odlat kött på våra tallrikar ─ färs är lättare att odla än biff. Och på husväggarna växer tåliga och nyttiga grönsaker som optimerats med genkniven CRISPR.
Framtidens mat måste bli klimatsmart. Inom livsmedelsforskningen finns goda exempel: Matavfall som blir nya livsmedel, svenskodlade alger som mals och bli knaprigt knäckebröd. Och lupinbönor och larver som kan ersätta kött. Möt forskarna som kokar ihop framtidens maträtter.
Frukt, grönsaker och fullkorn är bra mat för de flesta människor. I framtiden kan vi dock få reda på vilken kost som är optimal för var och en av oss, utifrån individuella faktorer som gener och tarmflora.
I vissa länder tillsätts antibiotika i djurfoder för ökad tillväxt och för att förebygga sjukdomar. Problemet är att mängden ökar antibiotikaresistensen. I EU är antibiotika dock förbjudet i foder numera, och i Sverige har försäljningen av antibiotika för djur minskat kraftigt sedan 1980-talet.
Alla människor ska dö, men de flesta av oss vet inte exakt när det kommer att ske. Eller? I viss mån verkar vi faktiskt kunna skjuta upp dödsögonblicket för att inte missa viktiga händelser. Dessutom är majoriteten av svenska folket för dödshjälp för obotligt sjuka med svårt lidande.
I dagens Sverige gör vi ofta vårt bästa för att hålla döden på avstånd. Men våra värderingar kan följa med i livet efter detta. Till exempel tänker allt fler miljövänligt även när det gäller begravningar.
Hösten är här – med dödens högtider. Allhelgonahelgen handlar om att respektera och hylla de döda, medan Halloween, som inträffar före, mest handlar om att skrämmas.
Men varför fascineras vi av döden? Och varför tilltalas vi av skräck och spöken?