Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Dagens energisystem klarar inte framtidens extremväder. En ökande andel förnybart ökar sårbarheten ytterligare. Men vi slipper bli strömlösa om vi planerar redan nu, menar forskare som räknat på 13 framtida klimatscenarier i 30 svenska städer.
Älgar väljer vad de äter med stor omsorg, och de är duktiga på att balansera födointaget. En varierad kost, med stort intag av lövsly, ger älgarna god kondition och höga kalvvikter, enligt SLU.
För att bevara växt- och djurarter måste man inte bara ta hänsyn till de direkta effekterna av klimatförändringar utan också andra viktiga miljöfaktorer. Det kan vara förändringar i jordbruk och skogsbruk liksom indirekta effekter av klimatförändringar som ökad brandrisk.
Blir det bara ett kraftfullt energiutbrott eller en riktigt stor explosion – en supernova? Med spänning följer fysikern Henrik Hartman och forskare över hela världen dagligen utvecklingen i en av Vintergatans största stjärnor – Eta Carinae. Den 17 februari vet vi svaret.
Lättare, starkare, mer värme- och väderbeständigt, billigare att tillverka, mindre kemikalier involverade och hundra procent återvinningsbart. Det är egenskaperna i ett helt nytt textil material som utvecklats i ett forskningsprojekt vid Högskolan i Borås.
Vår digitala livstil på internet kräver en enorm förbrukning av elektricitet. Smarta, felrättande datachips som konstruerats så att de förbrukar tio gånger mindre energi, kan göra fiberoptiska kommunikationssystem mer energieffektiva.
Marina bakteriers genuttryck kan vara en värdefull sensor för att upptäcka miljöförändringar orsakade av oss människor. Bakterierna hjälper dessutom till att rena haven och på sikt kan de förhoppningsvis rena dricksvatten från skadliga miljögifter, menar forskare marinekologi vid Linnéuniversitetet.
Små mätfel kan få stora konsekvenser. Det finns många exempel. Örebroforskaren Andrii Dmytryshyn räknar ut hur de små felen påverkar slutresultatet – för till exempel en bro eller byggnad.
Använder du din mobil tills den går sönder? De flesta väljer att köpa en ny fast den gamla fungerar. Den ”gamla” går i bästa fall i arv. I nästa bästa till återvinning. I värsta fall åker den rakt ner i hushållssoporna.
Forskare har upptäckt nematoder, maskar, i hjärnan hos embryon i ödleägg. Maskarna upptäcktes när forskarlaget dissekerade ägg från murödlor i Pyrenéerna.
Den svartmunnade smörbulten har spridit sig i svenska vatten sedan 2008. Nu har forskare kartlagt fiskens arvsmassa för att bättre förstå invasiva arters framgång – och även ge nya verktyg för att bedöma smörbultens kapacitet för fortsatt spridning.
Eftersom antalet salta jordar ökar på grund av klimatförändringarna finns ett behov av att hitta grödor som tål salt. Forskare vid Göteborgs universitet är en god bit på väg mot att hitta ett salttåligt vete.
Sportlovet närmar sig, men en stor del av Sverige har haft barmark hela vintern och backar och spår står gröna. I en ny studie har forskare vid Luleå tekniska universitet undersökt vilka metoder för snölagring som fungerar bäst.
Bilmodeller, flicknamnstrender, brottslighet, popmusik – och demokrati. En ny metod för att mäta förändringshastighet kan används för att avslöja olika ”revolutioner”, tack vare statistik från långa tidsserier av olika data.
Statusen för torsk i Kattegatt och östra Östersjön och för hälleflundra i Västerhavet är så dålig att arterna inte bör fiskas alls. Utvecklingen är mer positiv för makrill, långa och nordhavsräka. Det visar SLU:s årliga översikt ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten”, som görs på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
Genom att ge tallar skador som liknar dem som uppstår vid brand kan man öka tillgången på senvuxen, kådimpregnerad tallved i ljusa, varma lägen – vilket är en bristvara i skogslandskapet.
Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat ett nytt sätt att studera mikroorganismer. Den nya metoden gör det möjligt att utifrån väldigt lite material få en överblick över hela organismens dna. I studien har forskarna använt sporer från en särskild svamp de studerar men metoden kan också användas för andra små och svårstuderade organismer.
Upptäckten om hur malariaparasiter tar upp socker kan leda till bättre läkemedel mot malaria. Socker är en grundläggande energikälla för de flesta levande organismer – och helt nödvändig för malariaparasiten Plasmodium falciparum.
Forskare har konstaterat ett samband mellan olika fågelarters immunförsvar och de skilda klimatförhållanden där de lever. Forskarna vid Lunds universitet drar slutsatsen att när klimatet förändras kommer vissa djur att utsättas för sjukdomar som de inte kan hantera.
Förmåga att kunna hantera besvärliga situationer och kriser – det borde vara viktigt att mäta när krisberedskap bedöms. Sverige satsar miljarder på krisberedskap. Syftet är att stå bättre rustade i händelse av kris eller katastrof. Men att ta reda på om satsningarna har effekt och ökar förmågan är svårt med dagens bedömningsmetoder.