Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
En doktorand vid Chalmers har lokaliserat skadliga ljud från fläktarna i våra ventilationssystem. Och skapat en helt tyst fläkt – utan de farliga tonala ljuden. Brus i inomhusmiljö är en hälsorisk och kan påverka barns kognitiva utveckling.
Ny teknik och effektivare övervakningsmetoder kan underlätta kartläggning av illegalt fiske i världen. Det visar en forskningsstudie.
Forskare har kunnat urskilja en stjärna som befinner sig 28 miljarder ljusår bort från oss. Det är ett nytt avståndsrekord vad gäller observationer av enskilda stjärnor från tidiga universum.
En ny studie visar ett direkt samband mellan luftburna partiklar och överföring av covidsmitta. Mest virus i utandningsluften finns när symptomen startar – och när sjuka personer pratar eller sjunger.
Forskare vid Chalmers har tidigare visat hur solenergi kan utvinnas som värme. Nu har de lyckats få systemet att producera el. Förhoppningen är att den nya tekniken på sikt kan driva elektronik som laddar upp sig själv.
Krångliga kombinationer med specialtecken gör inte lösenorden säkrare. Lösenord som ”Q*rG69!EL” har inget stöd i forskningen, säger Marcus Nohlberg, docent i cybersäkerhet. Börja med att tänka på en mening i stället för ett ord, gärna något du inte vill säga högt.
Klimatforskare har lagt ett tusenårigt historiskt pussel över Arktis temperaturförändringar. På sikt kan kunskapen leda till säkrare prognoser om framtidens klimat.
Det tog mer än 10 000 år för granarna att sprida sig över hela Sverige – trots att de var tidigt på plats efter den senaste istiden. Den långsamma takten förvånar forskare.
Det radioaktiva avfallet från Sveriges kärnkraftverk måste hållas avskilt från människor i 100 000 år. Lika länge måste kunskapen om dess risker hållas vid liv.
Torsken klarar sig genom ändrade villkor för liv i havet över lång tid. Varför är det så? Robusta paket av arvsanlag som försätter att vara intakta generation efter generation bidrar till torskens livskraft, visar forskare från Göteborgs universitet.
Elsparkcyklarnas inträde i stadstrafiken har lett till fler olyckor. Forskare har hittat skillnader i hur elsparkcyklar och vanliga cyklar rör sig – vilket kan bidra till ökad trafiksäkerhet.
När Putin hotar med kärnvapen lystrar världen. Och det har spekulerats i att Ryssland skulle kunna avfyra en mindre missil bara för att ”skrämmas”. Men är det möjligt utan att starta ett fullskaligt kärnvapenkrig?
Processvatten från livsmedelsindustrin fungerar utmärkt som gödning i landbaserade algodlingar. Algerna växer snabbare och deras proteininnehåll mångdubblas. Processvatten går alltså från att vara en kostnad till att bli en resurs i livsmedelsindustrin.
Mer miljövänliga litiumsvavelbatterier kan bli en utmanare till dagens litiumjonbatterier, men ett problem är den korta livslängden. Nu har forskare vid Uppsala universitet lyckats identifiera några viktiga flaskhalsar.
Dovhjort, älg och kronhjort har stor betydelse för smittspridningen av en typ av fästingfeber som kan vara farlig för människor och boskap. Vildsvin sprider däremot varken fästingfeber eller borrelios. Det visar en ny avhandling från SLU.
När skräntärnorna flyttar till Afrika är det hanfåglarna som ansvarar för ungarna. Efter att ha fött upp ungar behöver honorna tid för återhämtning.
Forskare har länge försökt förena Einsteins teori för gravitation med kvantmekanik, vilket skulle kunna ge kunskap om bland annat svarta hål och universums födelse. Forskning från Chalmers kan ge viktiga pusselbitar.
Tinande permafrost i Arktis behöver inte alltid leda till ökade utsläpp av växthusgasen metan. När tinad jord torkar upp kan i stället utsläppen minska.
Ödlehonor av samma art kan ha helt olika mönster på ryggen. Det här har förbryllat forskare, men nu är gåtan löst. Skillnaden beror på mutationer i en enda gen.
Intensiva radioblixtar på enorma avstånd från jorden har länge gäckat astronomer, men nu är de på väg att lösa gåtan om deras ursprung. Nya mätningar avslöjar nämligen att blixtarna uppstår bland gamla stjärnor i galaxen M81– på ett sätt ingen hade väntat sig. Upptäckten kan leda till ny kunskap om hur stjärnor lever och dör.
