Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Hur har livet uppstått? Vad händer vid en planets födelse? Att besöka en asteroid kan ge svar på en mängd existentiella frågor. Och mer praktiska. Som den här: finns det verkligen en metallskatt vid slutet av den långa rymdresan?
Ett av de mest hatade småkrypen är fästingen och många undrar vad den gör för nytta. Docenten och fästingexperten Lars Lundqvist förklarar vad fästingens roll är och hur dess liv ser ut.
Få trodde på videon som spreds på internet tidigare i år, där den ukrainske presidenten verkade uppmana sina landsmän att ge upp. Det är svårt att avslöja en deepfake med blotta ögat, men här var budskapet alltför orimligt, menar forskare.
Klimatomställning kräver elektrifiering. Och elektrifiering kräver mängder av metall – till batterier, solceller och vindkraftverk. Många av dem finns att bryta i svensk berggrund. Frågan är om vi vill?
När Putin hotar med kärnvapen lystrar världen. Och det har spekulerats i att Ryssland skulle kunna avfyra en mindre missil bara för att ”skrämmas”. Men är det möjligt utan att starta ett fullskaligt kärnvapenkrig?
Bitcoin löste problemet att skicka pengar via nätet utan att blanda in banken. Men den ökande elanvändningen gör att kryptovalutan nu pekas ut som ett hot mot miljön.
Svampförgiftning kan döda en människa. Men giftet är inte menat för oss – en ständig underjordisk kamp tvingar svamparna till kemisk krigsföring.
Vattning behövs inte och näring finns i överflöd. Ett starkare svenskt havsbruk kan ge både renare hav och mer lokalt producerad sjömat.
Tusentals vilda växter går att äta – några få står för nästan allt vi äter. Slår klimatförändringar ut en gröda hotar svält. Odlade växter som korsas med vilda släktingar kan ge fler och tåligare grödor, visar växtförädling.
730 000 ton. Så mycket bajs ger Sveriges befolkning upphov till varje år. Nu försöker forskare ta reda på hur bajs och kiss kan bli en resurs i det cirkulära systemet.
Om 20 år ska all el i Sverige komma från förnybara källor som vind, sol och vatten. Men vad gör man när det inte blåser, solen gömmer sig bakom molnen och en köldknäpp ökar efterfrågan på el?
Har kärnkraften en framtid i Sverige? Ja, det är många som tror det. Men då kan det handla om en ny typ av reaktorer. Istället för stora höghusliknande byggen längs kusterna kan vi få många små reaktorer – kylda av hett bly.
På 1980-talet började ozonlagret, som skyddar jorden mot farlig UV-strålning, tunnas ut på grund av freon-utsläpp. När freonerna fasades ut växte ozonskiktet till sig. Forskare befarar nu att lustgas kan vidga ozonhålet igen.
Mörkret är hotat. Och med det även den biologiska mångfalden. Vad ljusföroreningar innebär för djur, natur och människor blir allt tydligare – och det är allvarligt.
Pant på kaffemuggar i papp. Pant på matlådor som lämnas igen på restaurang. Pant på vilka förpackningar som helst!
Svenska forskare testar nya vägar till ökad återvinning och återbruk.
Både influensavirus och coronavirus kan lätt mutera när de hoppar mellan olika djurarter. När de förändras slingrar de sig undan människans immunförsvar, och utgör helt nya hot.
Forskare bygger nu de första nanofabrikerna – mindre än ett dammkorn – och ytterst energisnåla. Det här kan vara början till en ny industriell revolution.
I september 2020 for en asteroid, stor som en minibuss, förbi jorden. Den kunde lika gärna ha krockat med oss. Nya observationer visar att risken för ödesdigra krockar med jordnära asteorider är betydligt större än man tidigare trott.
Plast är ett gissel för miljön, men också helt nödvändig för att vi ska nå fram till det koldioxidneutrala samhället. Den paradoxala slutsatsen drar en forskargrupp vid Lunds universitet. En lösning på dilemmat kan vara plast med längre liv.
Som en elbil, men utan räckviddsångest och med vatten som enda avgas. Bränslecellsbilen kan bli en vinnare när fossilbränslebilarna måste fasas ut. Japan har kommit längst, men även i Sverige rullar bränslecellsbilar på vägarna.
