Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Beror den ihållande sommarhettan på att Golfströmmen saktat in? En ny svensk studie pekar på det, även om det i nuläget inte går att säga något säkert. Förändringar i golfströmmen kan orsaka de atmosfäriska blockeringar som stoppat regnen från Atlanten.
Kan kroppen själv generera elektricitet genom att vandra, bära en tung ryggsäck eller bara genom att svettas i solstolen en varm sommardag? El som sedan lagras i hållbara biobatterier som du använder i teknikprylar till alla dina utomhusaktiviteter.
Inte riktigt än, men om några år är det förmodligen möjligt.
Ett digitalt verktyg som mäter empatin i världen genom att analysera världsledarnas prat på nätet. En algoritm som tar tempen på världshumöret. Låter detta som science fiction? Inte alls menar utvecklarna bakom Raoul Wallenberg Algorithm.
Mindre kött på tallriken är ett måste för att klara klimatet. Nu anas ett trendbrott, för första gången på länge minskar svenskarnas köttkonsumtion. Samtidigt behöver vi fler betesdjur för att nå målen om biologisk mångfald.
Världens största mobiltelefontillverkare vill använda återvunna material, men vet inte hur det ska gå till. Det vet däremot svenska forskare som kommit fram till att det går att utvinna både guld, silver och sällsynta jordartsmetaller ur tidigare värdelöst avfall.
Tidigare har forskare ansett att alla friska spermier i en ejakulation är lika kapabla. Nya studier visar att spermier med lång uthållighet producerar betydligt friskare avkommor än kortlivade spermier – och att de positiva effekterna sitter i flera generationer framöver.
De är megakändisar i forskningslabben och har gjort mänskligheten enorma tjänster – men utanför forskarvärlden är de tämligen anonyma eller rentav irritationsmoment. När skänkte du senast en tacksamhetens tanke till exempelvis ogräset backtrav, bananflugan, zebrafisken eller rundmasken C. elegans? Möt forskningens doldisar: modellorganismerna.
Istället för abborre, blåmussla och blåstång kan Östersjön i framtiden komma att förknippas med svartmunnad smörbult, vandrarmussla och vattenpest. Det är exempel på arter som har kommit till Östersjön på grund av mänsklig verksamhet och som sprider sig kraftigt. Då kallas de invasiva och kan utgöra ett hot mot det känsliga innanhavet.
Hur intelligenta kan maskiner egentligen bli? Och vad händer om de blir smartare än vi människor? Vilka konsekvenser får den ökade digitaliseringen i vårt samhälle?
Den 30 augusti lanserar forskning.se en kunskapsöversikt om artificiell intelligens, AI: forskning.se/ai.
Knappt 30 procent av svenska folket kan tänka sig att använda ett självkörande fordon. Ännu färre tror på robotar inom äldrevården. Det visar en undersökning som forskning.se låtit göra.
I takt med att konsumtionssamhället framstår som allt mer ohållbart höjs röster för en cirkulär ekonomi där allt, inklusive avfall, har ett syfte. EU är redan övertygade, men detsamma kan inte sägas om forskarvärlden.
Flera miljoner ton textilavfall förbränns eller deponeras årligen inom EU. En försvinnande liten del går till återvinning. Befintliga tekniker sliter på fibrerna, vilket gör att man måste blanda in nya jungfruliga material för att plaggen ska hålla. Nu kan dock svenska forskare vara på väg att revolutionera branschen.
Citalopram är inget för en spigg. Abborrar blir dumdristiga av ångestdämpare. Svenskar äter mer än 1000 olika aktiva substanser från omkring 7600 läkemedel, teknik testas nu för att hindra resterna att nå ut i hav och sjö.
Kor som rapar metan är ett stort miljöproblem och bidrar till växthuseffekten. Men nu har forskare kommit fram till att kor och får som får alger i födan ger i från sig 50-70 procent mindre metan.
Malis manuskript räddades undan sina fiender och tar nu steget in i den digitala världen. Från att ha varit förbehållna koranskolornas tålmodiga studenter blir skrifterna snart tillgängliga för världens forskare. Hemma i Sverige går digitaliseringen långsamt – så pass att en del befarar luckor i historieskrivningen.
Batterier för elbunkring i var mans hus. Det är en vision som inte är så avlägsen som man kunde tro. I takt med utbyggnaden av förnybar el från sol och vind ökar behovet av energilagring. Nu utvecklas nya typer av batterier – några i sig själva förnybara.
El från sol-, vind- och vattenkraft, geoenergi och biobränsle från olika sorters biomassa är redan väl kända och etablerade som förnybar energi. Men nya uppstickare, som artificiell fotosyntes och vågkraft, förväntas snart ge fossilenergin ytterligare konkurrens.
På den skånska slätten pågår bygget av världens kraftfullaste neutronmikroskop. Ett prestigeprojekt inte bara i pengar mätt, anläggningen blir enorm. I en halv kilometer lång tunnel ska protoner accelereras till nära ljusets hastighet – processen kallas spallation och kan avslöja strukturer ner på atomnivå.
Lustgas är en starkt värmeabsorberande och ozonförstörande växthusgas, men det finns mikroorganismer som kan bryta ned den, bland annat på havsbottnen. En ny studie från SLU visar att denna livsviktiga process är känslig för yttre påverkan och kräver ständigt växlande syrenivåer för att vara effektiv.
På Kuba används inga bekämpningsmedel, något som har gynnat öns bipopulationer så pass att ekologiskt producerad honung nu är en av landets viktigaste exportvaror. Ett utökat handelsutbyte med USA har dock ökat risken för bekämpningsmedlens återkomst. Frågan är nu om Kubas bin kommer att gå samma öde till mötes som i resten av världen.