Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Trots att det finns tiotusentals ätliga växter står några få för merparten av vår basföda. För att föda en växande världsbefolkning behöver vi ta tillvara betydligt fler, varnar forskare. I Sverige görs försök att korsa grödor med vilda släktingar.
730 000 ton. Så mycket bajs ger Sveriges befolkning upphov till varje år. Nu försöker forskare ta reda på hur bajs och kiss kan bli en resurs i det cirkulära systemet.
Om 20 år ska all el i Sverige komma från förnybara källor som vind, sol och vatten. Men vad gör man när det inte blåser, solen gömmer sig bakom molnen och en köldknäpp ökar efterfrågan på el?
Har kärnkraften en framtid i Sverige? Ja, det är många som tror det. Men då kan det handla om en ny typ av reaktorer. Istället för stora höghusliknande byggen längs kusterna kan vi få många små reaktorer – kylda av hett bly.
På 1980-talet började ozonlagret, som skyddar jorden mot farlig UV-strålning, tunnas ut på grund av freon-utsläpp. När freonerna fasades ut växte ozonskiktet till sig. Forskare befarar nu att lustgas kan vidga ozonhålet igen.
Mörkret är hotat. Och med det även den biologiska mångfalden. Vad ljusföroreningar innebär för djur, natur och människor blir allt tydligare – och det är allvarligt.
Pant på kaffemuggar i papp. Pant på matlådor som lämnas igen på restaurang. Pant på vilka förpackningar som helst!
Svenska forskare testar nya vägar till ökad återvinning och återbruk.
Både influensavirus och coronavirus kan lätt mutera när de hoppar mellan olika djurarter. När de förändras slingrar de sig undan människans immunförsvar, och utgör helt nya hot.
Forskare bygger nu de första nanofabrikerna – mindre än ett dammkorn – och ytterst energisnåla. Det här kan vara början till en ny industriell revolution.
I september 2020 for en asteroid, stor som en minibuss, förbi jorden. Den kunde lika gärna ha krockat med oss. Nya observationer visar att risken för ödesdigra krockar med jordnära asteorider är betydligt större än man tidigare trott.
Plast är ett gissel för miljön, men också helt nödvändig för att vi ska nå fram till det koldioxidneutrala samhället. Den paradoxala slutsatsen drar en forskargrupp vid Lunds universitet. En lösning på dilemmat kan vara plast med längre liv.
Som en elbil, men utan räckviddsångest och med vatten som enda avgas. Bränslecellsbilen kan bli en vinnare när fossilbränslebilarna måste fasas ut. Japan har kommit längst, men även i Sverige rullar bränslecellsbilar på vägarna.
Hundratals arter har utrotats när svampsjukdomen chytrid orsakat massdöd hos groddjur över hela världen. Nu kämpar forskare för att förstå hur smittan sprids i Sverige. Ett varmare klimat kan bidra till spridning norrut – med risk att redan känsliga grodpopulationer slås ut.
Mustig jord, uppfriskande sommarregn och multnande löv – olika årstider bjuder på olika dofter. Mest luktar sommaren, till och med åskväder har sin specifika doft. Men varför luktar det?
Risken för skogsbränder är stor, i delar av landet extremt stor. Farhågor finns för en upprepning av den heta brandsommaren 2018, som kan ha varit starten på en era med fler och större bränder i Sverige. Nu har forskare vid KTH tagit fram en algoritm som med hjälp av artificiell intelligens övervakar skogsbränder via radar.
Hur klarade våra förfäder extrema klimathändelser? Klimatarkeologer söker svar – bland annat i spåren av en köldchock för 1500 år sedan.
Trenden med närodlad mat har vuxit sig allt starkare, och med ökad risk för pandemier lär intresset bestå. Men även alger, 3D-printad mat och virtuella besök på favoritrestaurangen kan mätta oss i framtiden. Åtminstone om man får tro forskarna.
Streamad film och videosamtal drar enorma mängder energi. Datatrafiken ökar ständigt, och nätet belastas än mer vid kriser, som coronautbrottet. Nu pågår forskning för att minska energiförbrukningen inom IT-sektorn.
Hundar och andra rovdjur använder inte bara dofter för att lokalisera andra djur. Lundaforskaren Ronald Kröger visar nu att nosen fungerar som en värmekamera. Upptäckten kan förändra vår syn på hur rovdjur jagar.
Använder du din mobil tills den går sönder? De flesta väljer att köpa en ny fast den gamla fungerar. Den ”gamla” går i bästa fall i arv. I nästa bästa till återvinning. I värsta fall åker den rakt ner i hushållssoporna.
