Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Som en elbil, men utan räckviddsångest och med vatten som enda avgas. Bränslecellsbilen kan bli en vinnare när fossilbränslebilarna måste fasas ut. Japan har kommit längst, men även i Sverige rullar bränslecellsbilar på vägarna.
Hundratals arter har utrotats när svampsjukdomen chytrid orsakat massdöd hos groddjur över hela världen. Nu kämpar forskare för att förstå hur smittan sprids i Sverige. Ett varmare klimat kan bidra till spridning norrut – med risk att redan känsliga grodpopulationer slås ut.
Mustig jord, uppfriskande sommarregn och multnande löv – olika årstider bjuder på olika dofter. Mest luktar sommaren, till och med åskväder har sin specifika doft. Men varför luktar det?
Risken för skogsbränder är stor, i delar av landet extremt stor. Farhågor finns för en upprepning av den heta brandsommaren 2018, som kan ha varit starten på en era med fler och större bränder i Sverige. Nu har forskare vid KTH tagit fram en algoritm som med hjälp av artificiell intelligens övervakar skogsbränder via radar.
Hur klarade våra förfäder extrema klimathändelser? Klimatarkeologer söker svar – bland annat i spåren av en köldchock för 1500 år sedan.
Trenden med närodlad mat har vuxit sig allt starkare, och med ökad risk för pandemier lär intresset bestå. Men även alger, 3D-printad mat och virtuella besök på favoritrestaurangen kan mätta oss i framtiden. Åtminstone om man får tro forskarna.
Streamad film och videosamtal drar enorma mängder energi. Datatrafiken ökar ständigt, och nätet belastas än mer vid kriser, som coronautbrottet. Nu pågår forskning för att minska energiförbrukningen inom IT-sektorn.
Hundar och andra rovdjur använder inte bara dofter för att lokalisera andra djur. Lundaforskaren Ronald Kröger visar nu att nosen fungerar som en värmekamera. Upptäckten kan förändra vår syn på hur rovdjur jagar.
Använder du din mobil tills den går sönder? De flesta väljer att köpa en ny fast den gamla fungerar. Den ”gamla” går i bästa fall i arv. I nästa bästa till återvinning. I värsta fall åker den rakt ner i hushållssoporna.
Tre näbbvalar från de Nordatlantiska vidderna irrade sig in och dog på svenska västkusten sommaren 2019. En sorglig syn, men också en möjlighet att vetenskapligt undersöka några av världshavens mest gåtfulla valar.
Då och då försvagas jordens magnetfält och de magnetiska polerna byter plats. Senast hände det för 780 000 år sedan. Snart är det dags igen för en polomkastning. Men det sker inte över en natt, så vi lär hinna rusta oss, menar forskare.
Det är ett av världens mest fotograferade skepp, även efter att det sjunkit till havets botten. Och tur är väl det, för snart finns bara bilderna kvar. Oceanångaren Titanic håller på att smulas sönder av metallätande bakterier. Om 25 år är det bara en rostfläck kvar, spår forskare.
Jordbruk och bekämpningsmedel hotar världens bin, som är nödvändiga för pollinering av våra grödor. Ovårdade fältkanter och oklippta gräsmattor med stor mångfald kan vara ett sätt att rädda vildbina som konkurreras ut av tambin – som mest producerar honung.
Sjöpung, havsborstmaskar, trollhummer, havssnäckor, tångräkor och öronmaneter – det låter mer som läskigheter än läckerheter. Men i asiatiska länder som Japan och Korea värderas många för oss främmande arter högt som delikatesser. I framtiden kan de bli självklarheter även på våra matbord.
Det börjar brännas för bönderna. Odlingsmetoder och grödor måste anpassas till extremväder och varmare klimat. Klimatkrisen kommer att sudda ut gränserna mellan konventionellt och ekologiskt jordbruk, menar forskarna.
Världens största fosforreserver ligger i Marocko. Landet är dessutom världens största exportör och världens tredje största producent av det livsviktiga ämnet. Deras monopol har fått EU att reagera och i Sverige letar man nu efter alternativ fosforutvinning i bland annat kiss och bajs.
Det råder vattenbrist i stora delar av Sverige – trots allt regn. Och den tilltagande grundvattenbristen hotar svensk vattenförsörjning. Renat avloppsvatten kan bli ett sätt att klara dricksvattnet, menar forskare. På Gotland har avsaltat havsvatten klarat den värsta krisen.
Vårt behov av alternativa proteiner har aldrig varit större. När alltfler äter mindre kött av hänsyn till djuren, klimatet eller hälsan köper vi mer produkter av soja och andra proteinrika grödor. Nu startar svensk tillverkning av protein ur gröna växter.
Forskning visar att de djur vi håller som boskap är minst lika empatiska och smarta som våra vanligaste sällskapsdjur. Ändå verkar vi inte riktigt vilja ta åt oss den kunskapen. Vi förtränger att köttet på tallriken är från djur med tankar och känslor precis som vi, och att fiskar är kännande varelser. En försvarsmekanism, menar forskare.
Allt fler bostadshus byggs i trä. Den främsta anledningen är klimatet, eftersom trä är ett hållbart byggmaterial som lagrar koldioxid. Brandfrågan är löst och byggprocessen snabb. Men det finns fortfarande några utmaningar kvar.