Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Olika sorters siklöjor i svenska vatten – genetiska skillnader styr var de leker
Löjrom från siklöjan ses av många som en delikatess. En ny studie visar att det finns olika sorters siklöjor i svenska vatten, genetiskt anpassade till sött, salt eller bräckt vatten. Genetiken styr också var siklöjan leker. Den nya kunskapen kan användas för att se om siklöjans...
-
Nervcell i plast blir allt mer avancerad
Forskare har tagit fram en konstgjord nervcell av ledande plast med flera egenskaper som liknar en riktig. Den nya tekniken kan bana väg för känsligare proteser och mer avancerad robotik.
-
Okända källor förser skogen med kväve efter bränder
Varifrån får växande skogar sitt kväve efter en brand? I en studie ledd av SLU har forskare undersökt hur kväve tas upp i boreala skogar efter skogsbränder. Resultaten förbryllar – större delen av det kväve som binds i den nya skogen saknar en känd källa.
-
Spår av liv hittade i finsk meteoritkrater – ger ledtrådar om livets uppkomst
En ny studie stärker teorin om att meteoritnedslag kan skapa livsmiljöer. I en 78 miljoner år gammal krater i Finland har forskare för första gången kunnat se när i tiden som mikroorganismer etablerade sig efter ett meteoritnedslag.
-
Friska torskar bär på kemiskt mysterium
Forskare vid SLU har gjort en oväntad upptäckt hos den ovanligt välmående torsken i Ålands hav. Till skillnad från sina släktingar i andra delar av Östersjön har de extremt höga halter av grundämnet bor i sina hörselstenar – men varför är fortfarande okänt.
-
Vatten styr skadad växts öde
Om en växt får en skada kan den välja mellan att bilda nya rötter eller läka skadan. Ny forskning från SLU visar att det är tillgången på vatten som styr vilken väg växten tar – en upptäckt som kan förändra nuvarande metoder inom odling.
-
Kebnekaises sydtopp fortsätter smälta – 1,5 meter lägre än i fjol
Årets mätning av Kebnekaise sydtopp visar att den minskat med 1,5 meter jämfört med förra året. Det är sjunde året i rad som sydtoppen är lägre än nordtoppen.
-
Svenskar positiva till korsningar av grödor
Svenska konsumenter är positiva till nya grödor framtagna genom korsningar, visar en undersökning. Resultatet förvånade forskarna eftersom de går tvärt emot uppfattningen att konsumenter är skeptiska till växtförädling.
-
Gåtan om universums tidiga stjärnhopar är löst
Tätt packade som gnistrande bikupor i rymden. Så ser de klotformiga stjärnhoparna av hundratusentals stjärnor ut. Deras ursprung har länge varit ett mysterium, men nu kan forskare för första gången avslöja hur de uråldriga och gåtfulla stjärnsystemen bildas.
-
Så tajmar träden sin tillväxt under hösten
Träd i kalla klimat måste veta när det är dags att sluta växa för att överleva vintern. Nu har forskare upptäckt hur aspen kombinerar ljus och temperatur för att fatta det avgörande beslutet – och hur två viktiga proteiner fungerar som trädens inbyggda termometer.
-
Lagom är bäst när flyttfåglar flyger
Flyttfåglar flyger mest effektivt om de håller en måttlig hastighet. Det är också det tempo fåglarna använder under sina långflygningar för att spara energi, visar en studie på näktergalar.
-
Ny färg kan kyla hus under värmeböljor
Kan en färg målad på hustak ersätta luftkonditionering? Det hoppas forskare som utvecklat ett nytt material som reflekterar solens strålar och sänker temperaturen inomhus. Enligt en studie kan färgen – som tagits fram med hjälp av AI – ge både energibesparingar och skydd mot...
-
Mammutens tand avslöjar uråldriga bakterier
Forskare har hittat dna från bakterier i rester av mammutar – bland annat i en över en miljon år gammal tand. Fynden är några av de äldsta mikrobiella dna som någonsin upptäckts, och vissa bakterier kan ha orsakat sjukdomar hos mammutar.
-
Allt fler älgar i svenska skogar
Trenden har vänt för skogens konung. Efter flera års minskning växer älgstammen i alla delar av Sverige. Det visar en rapport från SLU.
-
Blommor ändrar utseende – även utan insekternas hjälp
Blommor av samma art kan se olika ut – även om de pollineras av samma insekter. En studie vid Lunds universitet visar att storskaliga genetiska förändringar kan påverka blommors utseende.
-
Höga halter PFAS hos vilda djur
Höga halter av PFAS-kemikalier har hittats hos både skogssorkar och ugglor i Jämtland. En studie vid SLU visar att sorkarna kan ha fått leverskador och blivit mer mottagliga för sorkfeber till följd av föroreningarna.