Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö & klimat” i kronologisk ordning.
De flesta konsumenter har inget emot klimatmärkning av köttprodukter. En tredjedel vill dock slippa veta hur klimatet påverkas av deras inköp. Och somliga undviker aktivt klimatmärkningen för att undvika känna att de borde ändra sitt beteende. Det visar en undersökning av forskare från SLU och Lunds universitet.
Drygt en tredjedel av trafikanterna kör för fort i tätort, framför allt på 40-sträckor. Det visar den årliga mätningen av hastigheter på gator i tätort som genomfördes 2019. Den genomsnittliga hastigheten i de områden där mätningen görs har dock minskat stadigt sedan mätningarna startade 2012.
Framtiden kräver alternativa och klimatsmartare källor till protein. Då är insekter en stor potential. Runt två miljarder människor äter insekter redan i dag, men hur ska insekter bli accepterat som ingrediens i mat i Sverige? Forskare i Kristianstad har svaren och ger nu ut en kokbok med insektsmat från frukost till fest.
Runt om i landet finns hobbyodlare som med stor möda försöker få fram fina och goda jordgubbar. Något som en SLU-forskare tagit fasta på – och lanserar en app för att samla in jordgubbsodlarnas observationer. Målsättningen är att ta fram bättre odlingsråd för svenska trädgårdar, bland annat när det gäller skadegörare.
Risken är hög för omfattande angrepp på al i ett varmare Sverige. Alpopulationen saknar genetisk motståndskraft mot en aggressiv form av svampen al-phytophthora.
Över 10 000 observationer av tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg, björk och hägg rapporterades in från nästan 2 000 platser i landet när Vårkollen ville veta hur långt våren hade kommit under Valborgshelgen. Det innebär 25 procent fler observationer än året innan.
Om svampsjukdomen askskottsjuka slår ut Sveriges askbestånd skulle en rad arter av insekter, lavar, svampar och mossor drabbas hårt,. Av de 483 arter som på olika sätt lever på askar bedöms 115 vara så beroende av askar att de löper risk att dö ut om askarna försvinner. Därför är det mycket viktigt att ta hand om de askindivider som har viss resistens mot sjukdomen, menar forskare från SLU.
Prisraset på olja är historiskt. Men även om kraschen leder till att oljebrunnar pluggas igen för gott, är det inte alls säkert att det påskyndar en grön omställning. De oljeproducenter som överlever kan sälja olja dyrt om några år – om vi inte minskar fossilberoendet.
Rapportera vårtecken till Vårkollen under 30 april och 1 maj! Svenska Botaniska Föreningen vill veta hur växterna reagerat på denna galna vår med vårtemperaturer redan i januari. De uppmanar därför allmänheten att kolla upp en handfull vårtecken under Valborgshelgen.
Vägkanter kan vara en viktig livsmiljö för ängsväxter som trivs i öppet landskap. Och ju äldre vägarna är desto bättre, visar ny forskning.
Att välja portionsförpackat och mindre förpackningar är mer klimatsmart. Det visar en kartläggning av matsvinn hos svenska hushåll. Studien visar också att konsumenters osäkerhet kring datummärkning och hållbarhet hos livsmedel bidrar stort till att mat slängs i onödan.
I coronatider är det utomhus som gäller när familjemedlemmar ska rastas samtidigt som vi tillämpar social distansering. Passa då på att bota er artblindhet! All forskning visar att ju mer vi vet om naturen, desto mer vill vi värna den. Här kommer tips på tio vanliga – och de flesta även ätbara – växter att leta efter, i staden eller på skogsutflykten.
Tropiska cykloner är en av de naturkatastrofer som orsakar störst skada. Antalet cykloner kommer att öka i området kring Mekongfloden i Sydostasien, förutspår en forskargrupp vid Göteborgs universitet, tillsammans med forskare från USA.
Modeindustrin står för upp emot tio procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Närmare 92 miljoner ton avfall skapas årligen vid klädproduktion. En systemomfattande förändring kan minska modeindustrins miljöpåverkan, enligt en ny studie från Chalmers och flera andra internationella universitet.
Social distansering och karantän har blivit vardag under coronakrisen våren 2020. Oro och isolering i hemmet kan få många att må dåligt och kanske kan naturupplevelser och utomhus-motion vara ventilerna som håller välbefinnandet uppe? SLU-forskare svarar.
Den svartmunnade smörbulten är en invasiv fisk, och unik eftersom den sprider sig till områden med vitt skilda salthalter. En ny avhandling visar att det har en snabb evolution – kanske för att deras spermier simmar så bra i både i både söt- och brackvatten.
Viltkameror eller åtelkameror är inte så pålitliga som man tidigare trott. I en nyligen genomförd inventering identifierades snöleoparden fel på vart åttonde fotografi, vilket ledde till en betydande överskattning av populationen. Detta innebär också att en del arter kan vara ännu mer hotade än man tidigare har trott.
Förbered dig på nästa omställning: läs en bok om klimatet och diskutera den digitalt. Det är konceptet bakom nya bokcirkeln Gröna cirklar.
– Vår idé är att sprida positiva berättelser – vi drunknar i apokalypser och dystopier, säger Camilla Brudin Borg vid Göteborgs universitet.
Vindkraftsljud påverkar människors upplevelse av sömnens återhämtande effekt, och har också en liten men signifikant inverkan på drömsömnen, REM-sömnen, visar en studie vid Göteborgs universitet. En natt i vindkraftsljud gav fördröjd och kortare drömsömn.
Frånvaron av daggmaskar kan förklara varför kväve är en bristvara för växter i Arktis. Nya daggmaskarter skulle därför kunna öka den långsamma nedbrytningen i arktiska jordar – och därmed påverka Arktis mer än klimatet gör. Denna förbisedda mekanism har upptäckts av forskare från bland annat Umeå universitet.