Forskning om miljö & klimat

El Niño kan orsaka naturkatastrofer som torka, översvämningar och skogsbränder. Nu visar forskning från bland annat Lunds universitet att klimatfenomenet är äldre än vad som tidigare varit känt. Det har funnits i minst 250 miljoner år.

Den globala uppvärmningen går snabbast vid polerna och slår därför hårt mot Arktis. Istäcket har redan blivit så tunt att den första isfria dagen kan inträffa om tre till sex år, enligt en studie från Göteborgs universitet

Var en förskola är placerad i en stadsdel kan avgöra hur mycket skadlig luft barnen andas in. Det kan vara stor skillnad i luftkvalitet mellan förskolor i samma område, visar en studie.

Ungdomar kan delta vid FN:s stora klimatmöten, men att påverka besluten som rör deras egen framtid är svårt. Ojämlika villkor och byråkrati hindrar ungas inflytande. Det visar en studie gjord vid Linköpings universitet.

Högre medeltemperaturer kan ge större spannmålsskördar, längre växtsäsonger och fler grödor. Samtidigt kan extremväder innebära ett hot mot odlingar i hela Sverige. Det visar en avhandling som tittat på lantbrukets utveckling sedan 1960-talet.

Fristående organisationer kan fungera som effektiva mellanhänder för att få företag att sluta använda PFAS i sina produkter. Det visar en studie vid Örebro universitet som undersökt arbetet för att fasa ut de farliga kemikalierna i förpackningar.

Biologisk mångfald krävs för en fortsatt beboelig planet. Just nu hålls en stor konferens om biologisk mångfald i Colombia, COP16. Syftet är att komma överens om hur mångfalden i världen ska övervakas, mätas och finansieras.

Betydande mängder PFAS finns i biofilter som ska rena dagvatten från skadliga föroreningar. Det visar en internationell studie med forskare från Luleå tekniska universitet.

Sju vanliga skogsträd i Europa har visat sig kunna skydda sin genetiska mångfald under stora klimatförändringar, till exempel den senaste istiden då antalet träd minskade kraftigt. Det visar en studie från bland annat Uppsala universitet.

Trädgrenar som dör – och börjar avge koldioxid – ingår sällan när beräkningar av skogen som kolförråd görs. Det kan leda till missvisande modeller och prognoser för koldioxidutsläpp, menar forskare bakom en ny studie.

För att de globala temperaturstegringarna ska kunna hejdas behöver massor av koldioxid fångas in och lagras. Men tekniken måste växa snabbt. Världen måste lägga in en högre växel nu – vi har inte råd att vänta. Det menar forskare från bland annat Chalmers.

Många trädarter i Europa och Nordamerika söker sig nu till kallare och blötare trakter. Den förändrade utbredningen – som kopplas till den globala uppvärmningen – riskerar att skapa problem för återplantering och kolinlagring.

Jordbrukspolitiken för skogsbygder skulle kunna förbättras, enligt en ny studie från Lunds universitet och SLU. En omfördelning av pengar mellan olika jordbruksstöd skulle kunna ge mer sammanhängande stöd där målen bättre uppfylls.

Fyra viktiga glaciärer i Sverige har minskat rekordmycket på kort tid, visar Stockholms universitets årliga mätning. – Det sker så fort nu, säger Nina Kirchner, professor i glaciologi och föreståndare för Tarfala forskningsstation.

Bäckar, älvar och sjöar i kalla regioner bidrar mer till utsläppen av växthusgaser än man tidigare trott. För att få korrekta bedömningar om klimatförändringar behöver detta vägas in, menar forskare bakom en ny studie vid Umeå universitet,

Att ransonera kött och bränsle kan effektivt minska konsumtion med stor klimatpåverkan, enligt forskning från Uppsala och Göteborgs universitet. Drastiska åtgärder, kan tyckas – så vad säger allmänheten? Ja, närmare fyra av tio av de tillfrågade i en rad länder uppger att de skulle...