Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö & klimat” i kronologisk ordning.
Det finns en oerhörd kraft i havsvågor – men den är inte helt lätt att tämja. Ända sedan 1700-talet har människan försökt utnyttja vågkraft men ännu inte lyckats fullt ut i stor skala. Själva styrkan i kraften är en av flera utmaningar.
Världens största mobiltelefontillverkare vill använda återvunna material, men vet inte hur det ska gå till. Det vet däremot svenska forskare som kommit fram till att det går att utvinna både guld, silver och sällsynta jordartsmetaller ur tidigare värdelöst avfall.
Istället för abborre, blåmussla och blåstång kan Östersjön i framtiden komma att förknippas med svartmunnad smörbult, vandrarmussla och vattenpest. Det är exempel på arter som har kommit till Östersjön på grund av mänsklig verksamhet och som sprider sig kraftigt. Då kallas de invasiva och kan utgöra ett hot mot det känsliga innanhavet.
I takt med att konsumtionssamhället framstår som allt mer ohållbart höjs röster för en cirkulär ekonomi där allt, inklusive avfall, har ett syfte. EU är redan övertygade, men detsamma kan inte sägas om forskarvärlden.
Flera miljoner ton textilavfall förbränns eller deponeras årligen inom EU. En försvinnande liten del går till återvinning. Befintliga tekniker sliter på fibrerna, vilket gör att man måste blanda in nya jungfruliga material för att plaggen ska hålla. Nu kan dock svenska forskare vara på väg att revolutionera branschen.
För några år sedan var den på gränsen till utfiskad, nu är beståndet större än någonsin. Tack vare den globala uppvärmningen och förbättrad förvaltning frodas torsken i Barents hav som aldrig förr. Värre är läget för den svenska torsken.
I framtiden har vi kanske odlat kött på våra tallrikar ─ färs är lättare att odla än biff. Och på husväggarna växer tåliga och nyttiga grönsaker som optimerats med genkniven CRISPR.
Framtidens mat måste bli klimatsmart. Inom livsmedelsforskningen finns goda exempel: Matavfall som blir nya livsmedel, svenskodlade alger som mals och bli knaprigt knäckebröd. Och lupinbönor och larver som kan ersätta kött. Möt forskarna som kokar ihop framtidens maträtter.
Batterier för elbunkring i var mans hus. Det är en vision som inte är så avlägsen som man kunde tro. I takt med utbyggnaden av förnybar el från sol och vind ökar behovet av energilagring. Nu utvecklas nya typer av batterier – några i sig själva förnybara.
El från sol-, vind- och vattenkraft, geoenergi och biobränsle från olika sorters biomassa är redan väl kända och etablerade som förnybar energi. Men nya uppstickare, som artificiell fotosyntes och vågkraft, förväntas snart ge fossilenergin ytterligare konkurrens.
Föroreningar från läkemedelsfabriker kan bidra till utvecklingen av antibiotikaresistens. Det gör därmed också våra val på apoteken.
– De statliga läkemedelssubventionerna bör ta hänsyn till om tillverkaren har kontroll på sina utsläpp, säger Joakim Larsson som forskar på antibiotikaresistens.
Bättre miljö- och social hänsyn i våra välfärdstjänster. Det är tanken med ett nytt EU-direktiv som gör det lättare att använda offentlig upphandling som ett politiskt styrmedel. Men frågan är hur hållbar en upphandling kan bli.
Vi har länge valt ekologiskt när det gäller mat. Nu är det dags för ekologiska kläder. Textilindustrin behöver tänka om ur ett hållbarhetsperspektiv. Din nästa tröja kan komma ur cellulosan från träd.
Forskare vid avdelningen för biokompositer på KTH har tagit fram trä som är transparent. Bland framtida tänkbara applikationer finns husfasader som samtidigt är solcellspaneler. En av fördelarna med träet är att råmaterialet är både billigt och hållbart. En annan positiv aspekt är att träet har låg densitet, vilket gör materialet lätt.
Att använda naturens krafter är en gammal konst. Människan har alltid utnyttjat andra energikällor för att dryga ut den egna muskelkraften. Först ut var vatten och vind – förnybara energikällor.
Är solenergi billigare än kärnkraft? För konsumenten kostar varje kilowattimme (kWh) lika mycket, oavsett energikälla. Men frågan är vad som kostar oss mest i längden.
Årets julhandel förväntar återigen slå nya rekord med en uppskattad omsättning på närmare 75 miljarder. Men när nu hela jordens framtid står på spel tycks den gamla devisen ’shop til you drop’, aldrig varit mer sann. Trots larmrapporter konsumerar vi bekymmerslöst vidare. En orsak är väl ingrodda vanor. När vanan styr är det svårt att göra förändringar. Det menar miljöpsykologen Annika Nordlund.
Hur konsumerar vi för en hållbar utveckling? I grunden handlar det om en stor omställning på flera plan, där alla små steg är viktiga. Framtidens designer måste tänka resurskreativt – och konsumenterna måste bli mer medvetna.
Värmeböljor, översvämningar och ökenspridning – extrema väderhändelser blir allt vanligare i takt med att koldioxidhalten i luften ökar. För att klara tvågradersmålet måste till lika extrema åtgärder. IPCC lobbar för geoengineering, men forskarna är inte odelat positiva.
Kärnkraften är lika omdebatterad som effektiv. Å ena sidan är den är en ren och billig energikälla – som står för nästan hälften av vår elproduktion i Sverige. Å andra sidan är den förknippad med stora risker. Huruvida vi ska utveckla kärnkraften eller slopa den helt är varken forskarna eller allmänheten överens om.
