Forskning om infektioner

För tidigt födda och barn med kroniska sjukdomar har länge pekats ut som särskilt sårbara för svår RS-virusinfektion. Men en ny studie visar att även friska, fullgångna spädbarn har en hög risk att bli svårt sjuka och behöva intensivvård. Nu införs nya riktlinjer som innebär att...

Att diagnostisera sepsis är en kamp mot klockan. Nu har forskare tagit fram en ny metod som kan upptäcka sepsisinfektioner snabbare än metoden som används i dag, vilket kan vara avgörande för att rädda patienters liv.

När forntida människor blev bofasta och började hålla tamdjur förändrades inte bara livet – även sjukdomar fick fäste. En ny dna-studie visar att djuröverförda smittämnen började spridas till människor för omkring 6 500 år sedan, i samband med migrationer av nomadiska grupper i...

Fästinglarver har länge ansetts ofarliga – till skillnad från vuxna fästingar som kan sprida sjukdomar som borrelia och TBE. Men pågående forskning visar att även larverna kan bära på olika smittoämnen.

Forskare har med hjälp av odlade organ från mänskliga stamceller kartlagt hur den invasiva shigella-bakterien infekterar tarmvävnad. Studien banar väg för att använda samma metod i forskning om andra allvarliga infektioner.

Antalet fall av hemolytiskt uremiskt syndrom – en sjukdom som orsakas av bakterier – har ökat bland barn i Sverige de senaste åren, enligt en studie från Karolinska institutet. Ökningen sammanfaller med en förändring i det nationella barnvaccinationsprogrammet.

Hur kan en liten parasit ta sig in i kroppens mest skyddade område – hjärnan? Det har länge varit ett mysterium. Men nu har forskare vid Stockholms universitet avslöjat hur den vanliga parasiten Toxoplasma gondii lyckas ta sig in i det centrala nervsystemet.

Öroninflammation, bihåleinflammation och artros – det är bara några av de krämpor som svenska vikingar tycks ha dragits med. Det har forskare från Göteborgs universitet kunnat se genom att undersöka vikingaskallar med skiktröntgen.

Färre små barn drabbades av luftvägsinfektioner under covid 19-pandemin jämfört med före virusutbrottet. Dessutom minskade användningen av antibiotika bland de allra yngsta. Det visar forskning vid Umeå universitet.

Forskare har lyckats mota en rad influensavirus i en studie på möss. Upptäckten av en liten skyddande molekyl kan vara ett steg mot bättre behandling och bredare vaccin även för människor.

Snor och slem förknippas ofta med förkylningar, sniglar eller dreglande bebisar. Men den rinnande, ibland klibbiga, substansen spelar många gånger en livsviktig roll för vår hälsa. Nu undersöker forskare om slem även kan användas i nya läkemedel.

Hur mycket virus krävs egentligen för att bli smittad av coronavirus och hur snabbt går det? Forskning från Lunds universitet visar att det räcker med att vistas några minuter i samma rum som en person med covid-19 för att själv få viruset.

Ett digitalt läkarbesök räcker inte för att bedöma viktiga kriterier för halsfluss och behov av antibiotika. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Bakterier från krigsskadade patienter på sjukhus i Ukraina är inte bara mycket resistenta mot antibiotika. De är också mycket smittsamma, visar ny studie. – Bakterien Klebsiella pneumoniae som är resistent mot alla antibiotika är dessutom extra aggressiv och farlig, säger Kristian...

Covid kan vara en utlösande faktor för multipel skleros, MS. Det visar ny forskning vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset Örebro. – Vi ser en ökning av MS hos personer som har haft allvarlig covid. Men det är fortfarande väldigt få personer som drabbas, säger Scott...

Antibiotikaresistens är ett växande hot mot folkhälsan. Men i laboratorieförsök kan forskare från Chalmers visa att antibiotika kan få hjälp på traven att döda även resistenta bakterier – om behandlingen kombineras med en speciell gel som innehåller peptider.