Hjärt-kärlsjukdomar
-
Åderförfettning kan bromsas med ny metod
Åderförfettning är vanlig orsak till hjärt-kärlsjukdomar. Nu visar forskare vid Örebro universitet att blockering av ett särskilt protein kan dämpa inflammationen i blodkärlen – en upptäckt som på sikt kan bana väg för nya behandlingar.
-
Enkelt test kan bättre förutsäga risken för hjärtinfarkt
Ett enkelt blodprov kan ge bättre information om en person riskerar att drabbas av hjärtinfarkt. Provet kan så småningom ersätta de tester som i dag mäter kolesterolvärdet – och har god potential att rädda fler liv.
-
Risken för blodpropp ökar med vissa genvarianter
I en studie har forskare vid Lunds universitet hittat tre genvarianter som tydligt ökar risken för venös blodpropp. Upptäckten kan få betydelse för hur framtida behandlingar med blodförtunnande läkemedel anpassas.
-
Sambandet mellan bra kondition och längre liv kan vara överskattat
Personer med bra kondition lever oftare längre, men risken att dö i olyckor är också lägre för vältränade, visar en studie. Det tyder på att sambandet mellan bra kondition och minskad risk att dö i förtid kan vara missvisande.
-
Att få typ 1-diabetes som vuxen ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar
Personer som får typ 1-diabetes i vuxen ålder har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och död, visar en studie. De främsta riskfaktorerna är rökning, dålig glukoskontroll och fetma.
-
D-vitaminbrist orsakar inte hjärt-kärlsjukdom
Fler drabbas av hjärt-kärlsjukdom på vintern, vilket har gjort att man tidigare antagit att brist på D-vitamin har ett finger med i spelet. Nu har forskare kommit fram till att så inte är fallet.
-
Sömnbrist kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar
Redan några nätter med för lite sömn kan aktivera mekanismer som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Det visar en ny studie där forskare undersökt hur brist på sömn påverkar proteiner kopplade till hjärtproblem.
-
Nyckeln till ett längre liv: Undvik fem riskfaktorer
Att undvika fem vanliga riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom kan ge upp till 15 år längre liv. Det är inte heller för sent att göra förändringar i livsstil högt upp i medelåldern, visar en studie.
-
Peppande sms kan ge bättre livsstil
Enkla textmeddelanden i mobilen med råd om hälsa och sunda levnadsvanor. Det kan göra skillnad för patienter med högt blodtryck och därmed bidra till bättre kärlhälsa, enligt en studie från Lunds universitet.
-
Fler hjärtpatienter kan räddas med tilläggsmedicin
Snabb behandling med blodfettssänkande medicin efter en hjärtinfarkt kan minska risken för nya infarkter, stroke och dödsfall. Det visar en studie vid Lunds universitet.
-
Ambulanspersonal mår bra – men har många riskfaktorer
De som jobbar i ambulans utsätts ofta för höga krav men många säger sig ändå ha en god hälsa. Trots det visar en ny studie att de har flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar.
-
Fettlever ökar risken att dö i andra sjukdomar
Personer med fettlever har nästan dubbelt så hög dödlighet jämfört med normalbefolkningen. De har större risk att drabbas av leversjukdomar, men också cancer och hjärt-kärlsjukdom. Det visar en stor svensk studie.
-
AI bättre än människan på att hitta arytmi
Långtids-EKG är en tidskrävande process som kräver mycket resurser. Därför har forskare undersökt om man kan ta hjälp av AI för att analysera långtids-EKG. Resultatet visar att AI är överlägset bättre än människor på att upptäcka arytmier.
-
Hjärtsjukdom efter svår graviditet kopplas till genetisk risk
Kvinnor med graviditetskomplikationer har en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Nu visar en studie vid Karolinska institutet att även deras systrar har en ökad risk. Det kan tyda på att gener och miljöfaktorer kan spela en roll.
-
Testosteron ökar skadorna vid hjärtinfarkt
Testosteron förstärker inflammation och skador vid hjärtinfarkt genom att öka mängden vita blodkroppar från benmärgen. Det visar en studie. Fynden kan få betydelse för behandling av hjärtinfarkt hos både män och kvinnor.
-
Vejp och vitt snus – hur farligt är det nya nikotinet?
Allt fler unga i Sverige använder vitt snus och e-cigaretter. De marknadsförs som tobaksfria, men innehåller ofta höga halter nikotin och smaksätts på sätt som lockar nya målgrupper. Forskare har i flera studier undersökt hur riskerna med de nya nikotinprodukterna ser ut.