Forskning om hälsa & medicin

Hur hög andel nyfödda som ges antibiotika under sin första levnadsvecka skiljer sig åt mellan regioner och sjukhus i Sverige, visar en studie. Forskare menar att kulturen på enskilda sjukhus kan ligga bakom skillnaderna – och att det är viktigt att öka medvetenheten om överanvändning av...

Magblödningar efter en hjärtinfarkt kan få allvarliga följder. En ny svensk studie visar dock att rutinmässig screening för magsårsbakterien Helicobacter pylori inte minskar risken för alla. Däremot kan vissa patientgrupper ha nytta av ett sådant test.

Hjärnförändringar vid Alzheimers sjukdom har kartlagts i en omfattande internationell studie. Forskarna har undersökt kopplingar mellan sjukdomen och genetiska riskfaktorer, kön och ålder.

Hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige har en högre risk för självmord än andra yrkesgrupper med liknande yrkesnivå, visar en studie från Karolinska institutet. Risken är högst för dem som arbetar med patientvård.

Föräldrar till barn som diagnosticeras med typ 1-diabetes förlorar inkomst åren efter diagnosen. Mammorna drabbas hårdast, framför allt om deras barn insjuknat i förskoleåldern, visar en studie från Uppsala universitet.

Ett enkelt urinprov kan bidra till bedömning av återfall av njurcancer i ett tidigt skede, visar en internationell studie ledd från Lunds universitet. Testet kan minska behovet av täta röntgenundersökningar – men fler studier krävs för att avgöra om det också räddar liv.

Att diagnostisera sepsis är en kamp mot klockan. Nu har forskare tagit fram en ny metod som kan upptäcka sepsisinfektioner snabbare än metoden som används i dag, vilket kan vara avgörande för att rädda patienters liv.

Kvinnor och personer med gymnasieutbildning ägnar sig mer åt lågintensiv fysisk aktivitet än vad män och personer med universitetsutbildning gör, visar en studie. De är också stillasittande mindre och studien visar samtidigt att en kronisk sjukdom inte påverkar rörelsemönstret.

Personer med Downs syndrom har en ökad risk för Alzheimers sjukdom. En studie visar nu att en kombination av biomarkörer kan underlätta tidig bedömning av kognitiva försämringar.

Det finns en koppling mellan inflammatorisk tarmsjukdom och snabbare kognitiv försämring vid demens, visar en studie från Karolinska institutet. Enligt forskarna pekar studien på att det behövs skräddarsydd behandling för de patienter som både har inflammatorisk tarmsjukdom och demens.

Vuxna personer som överlevt cancer som barn har högre risk att drabbas av svår covid-19, visar en studie. Resultaten tyder på att barncanceröverlevare borde ses som en riskgrupp vid framtida pandemier, enligt en av forskarna bakom studien.

En forskargrupp har identifierat nyckelgener som styr hur den aggressiva hjärntumören glioblastom sprider sig i hjärnan. Fynden kan på sikt bana väg för nya sätt att behandla sjukdomen.

Barn som föds med planerade kejsarsnitt kan löpa en ökad risk för att senare få cancerformen akut lymfatisk leukemi, visar en studie. Trots den ökade risken betonar forskarna att den fortfarande är mycket låg.

Män som bedömts som friska efter att en läkare analyserat deras vävnadsprov kan ändå ha en tidig form av prostatacancer. Forskare har med hjälp av AI kunnat hitta små förändringar i vävnaden som gör att cancern kan upptäckas långt innan den blir synlig för det mänskliga ögat.

I en ny studie kopplas metabola syndromet – som bland annat innefattar högt blodtryck och bukfetma – till en ökad risk att utveckla Parkinsons sjukdom. Forskarna lyfter därför fram vikten av tidiga och förebyggande hälsoinsatser.

När forntida människor blev bofasta och började hålla tamdjur förändrades inte bara livet – även sjukdomar fick fäste. En ny dna-studie visar att djuröverförda smittämnen började spridas till människor för omkring 6 500 år sedan, i samband med migrationer av nomadiska grupper i...