Forskning om hälsa & medicin

Migranter som fick vård i hemmet eller bodde på äldreboende hade högre dödlighet i covid-19 än svenskfödda under pandemins första år. Det visar en ny studie från Stockholms universitet. Resultatet förvånar forskarna, eftersom mönstret vanligtvis är det omvända.

Man måste undvika att slänga döden i ansiktet på folk. Tajming och respekt är helt avgörande, menar Joakim Öhlén, professor i omvårdnad med inriktning palliativ vård, som säger att det är ett problem att palliativ vård ofta förknippas med enbart lidande.

Forskare vid Lunds universitet har upptäckt en mekanism som gör att cancerceller vid akut myeloisk leukemi kan undvika kroppens immunförsvar. Genom att blockera mekanismen med en antikropp kunde de återställa immunförsvarets förmåga att döda cancercellerna.

Vissa människor drabbas aldrig av vinterkräksjuka – tack vare en särskild genvariant. Forskare har nu analyserat arvsmassan från över 4 000 forntida personer. Resultaten visar att den skyddande genen spreds snabbt när de första jordbrukarna kom till Europa för flera tusen år sedan.

Den socioekonomiska utvecklingen och jämställdheten i ett land är starkt kopplad till vuxna personers kondition. Det visar en studie som pekar på att samhällets utvecklingsnivå och jämställdhet kan påverka skillnader i fysisk kapacitet och därmed folkhälsan i stort.

Forskare vid Karolinska institutet har använt stora datamängder för att ta fram ett system som delar in människor i olika riskgrupper för åderförkalkning. Det kan ge nya möjligheter att förebygga allvarliga hjärt-kärlsjukdomar i tid.

Forskare har testat en ny metod för att diagnostisera tuberkulos. Genom att ta prover på utandningsluft i stället för upphostat slem kan det bli lättare att identifiera smittade personer.

Graviditet påverkar inte skelettet – men amning kan tillfälligt minska bentätheten. Det visar en studie från Lunds universitet. – Det sker en dipp, men kroppen är helt fantastisk på att ta igen det tappet, säger Kristina Åkesson, professor i ortopedi.

Forskare vid Göteborgs universitet har i studier på möss visat att tarmbakterier kan producera bioaktivt serotonin – ett ämne som är viktigt för tarmens funktion. Upptäckten ger ny kunskap om samspelet mellan tarmbakterier och IBS, och kan på sikt bana väg för nya behandlingar.

Vad vi äter, om vi röker och om vi blir sjuka kan bidra till ett slags biologiskt minne som kan föras över till kommande barn – och ibland till och med barnbarn. Forskning har bland annat visat att astma var vanligare hos barn vars pappor rökte när de var yngre än 15 år.

Användningen av sömnmedel ökar bland unga. KBT-i, en kognitiv beteendeterapi som är inriktad mot insomni, är lika effektiv och ger dessutom ofta ett långvarigt resultat, enligt forskning från Karolinska institutet.

Dagligt intag av blåbär under spädbarnsåren kan eventuellt bidra till minskade allergisymtom. Det visar en amerikansk studie där en forskare från Umeå universitet har medverkat.

Under pandemin ökade antalet fall av typ 1-diabetes i Sverige – framför allt hos barn under fem år och unga vuxna män. Trots ökningen går det inte att säga att covid-19 orsakar diabetes, men infektionen kan ha påskyndat insjuknandet hos vissa.

Gravida som använder protonpumpshämmare, en vanlig medicin mot halsbränna, löper en något högre risk att drabbas av infektioner under graviditeten och efter förlossningen. Det visar en studie från Karolinska institutet.

Forskare vid Lunds universitet har tagit reda på varför vissa antikroppsläkemedel blir tjocka och svåra att injicera vid höga doser. Upptäckten är ett steg mot enklare och skonsammare behandling.

Forskare har identifierat en viktig molekyl som hjälper bakterier att överleva den fientliga miljön inuti kroppen. När de tog bort molekylen i tester på möss ledde det till betydligt högre överlevnadsnivåer. Upptäckten öppnar för nya behandlingsstrategier mot långvariga...