Forskning om hälsa & medicin

Forskare har hittat en ny behandling mot neuroblastom, en agressiv sorts barncancer. När behandlingen testades på möss omvandlades tumörer till friska nervceller.

Sex av tio personer med typ 2-diabetes har fettlever, enligt en studie från Linköpings universitet. Men betydligt färre hade utvecklat allvarlig leversjukdom. Risken var dock högre hos personer med fetma.

Antibiotikaresistens är ett växande hot mot folkhälsan – och nu visar en studie att läkarnas attityder spelar en stor roll för hur benägna de är att skriva ut medicinen. Om kollegorna uppfattas som restriktiva eller inte, och hur ofta läkaren själv tar antibiotika, spelar in.

Ett protein från magsårsbakterien Helicobacter pylori tycks bromsa skadliga proteinklumpar som kopplas till alzheimer, parkinson, typ 2-diabetes och bakterieinfektioner. Forskare vid Karolinska institutet hoppas att upptäckten kan leda till nya behandlingar.

Forskare har upptäckt att två läkemedel, ett mot rökning och ett mot depression, verkar fungera bra ihop för personer med alkoholberoende. Den kombinerade behandlingen dämpar suget, sänker alkoholkonsumtionen och ger mindre risk för illamående.

Forskare har med hjälp av odlade organ från mänskliga stamceller kartlagt hur den invasiva shigella-bakterien infekterar tarmvävnad. Studien banar väg för att använda samma metod i forskning om andra allvarliga infektioner.

Nyfödda barn som överlever allvarliga hälsoproblem löper högre risk att dö under barndomen och tonåren än barn som var friska som nyfödda, visar en studie. Därför tycker forskare att det är viktigt att sjuka spädbarn följs upp under hela barndomen och tonåren.

Innehållet i ingefära varierar med odlingsplats – särskilt i färsk ingefära skiljer sig halterna av både viktiga näringsämnen och tungmetaller som bly och kadmium. Det visar en studie vid Örebro universitet.

Gener spelar stor roll för om ett barn får autism – men miljöfaktorer kan också ha viss betydelse, enligt Kristiina Tammimies, forskare i medicinsk genetik. Hon har också en förklaring till ökningen av autismdiagnoser.

Många kvinnor med lipödem möts av misstro och fördomar inom vården – och vägen till en diagnos är ofta lång. Nu vill forskare att nationella riktlinjer ska tas fram och att vårdpersonal ska få bättre utbildning.

Kostfibrer hjälper inte bara till med matsmältningen. De spelar också en aktiv roll i att reglera tarmbarriärens funktion och kroppens immunförsvar. Det visar en avhandling i biomedicin vid Örebro universitet.

Forskare har identifierat tre typer av nervceller kopplade till tarmluddet – en upptäckt som tyder på att hittills okända nervnätverk hjälper till att reglera tarmens vätskebalans. Fynden kan leda till ökad förståelse för tarmsjukdomar som IBS.

Alla åldras vi, men inte i samma takt. Det biologiska åldrandet har en egen rytm – och hur vi lever våra liv, vad vi råkar ut för och om vi får bra behandling vid sjukdom påverkar hur snabbt vi slits ut.

Åderförfettning är vanlig orsak till hjärt-kärlsjukdomar. Nu visar forskare vid Örebro universitet att blockering av ett särskilt protein kan dämpa inflammationen i blodkärlen – en upptäckt som på sikt kan bana väg för nya behandlingar.

Personer med en autismdiagnos har en ökad risk att drabbas av Parkinsons sjukdom tidigt i livet, visar en studie. Orsaken är inte klarlagd, men det kan finnas en koppling till störningar i dopaminsystemet.

Ett enkelt blodprov kan ge bättre information om en person riskerar att drabbas av hjärtinfarkt. Provet kan så småningom ersätta de tester som i dag mäter kolesterolvärdet – och har god potential att rädda fler liv.