Forskning om genetik

Bothnia dystrofi är en form av ärftlig blindhet, särskilt vanlig i Västerbotten. Enligt en ny studie vid Karolinska institutet kan genterapi förbättra synen hos personer med sjukdomen.

Cellgiftbehandling vid bröstcancer kan ge problem med nervskador som påverkar vardagslivet. Forskare vid Linköpings universitet har nu utvecklat ett verktyg som kan förutsäga risken för biverkningar hos olika patienter. Målet är mer individanpassad behandling.

Det populära ölet lager kan framöver få mer variation i smaken. Forskare har nämligen tagit fram en ny jästsort som kan ge drycken en aromatisk skjuts.

Kronisk hosta är en vanlig orsak till att människor söker vård. Mest drabbade är kvinnor i medelåldern. Studier vid Uppsala universitet tyder även på att hostan kan vara ärftlig.

Spindlar har en slags flyktlina som är världens segaste fiber. Men hur lyckas de spinna den? Det har forskare tagit reda på.

Färre än tio ullhåriga mammutar gav upphov till den allra sista populationen på Wrangels ö. Trots att stammen återhämtade sig led mammutarna av skadliga mutationer under tusentals år. Men varför de till slut dog ut är fortfarande ett mysterium.

Ett protein som kan spåras 100 miljoner år tillbaka i tiden har fortfarande betydelse. Proteinet fungerar ungefär som en värmegenerator och bidrar till att däggdjur kan leva i kallt klimat.

Nu vet forskare mer om hur vilda fåglar lär sig sångdialekter. Genetiska anlag påverkar melodin även när fågelungarna växer upp i en ny miljö, enligt en studie från Stockholms universitet.

Kroppsform, färg och beteende utvecklas ofta tillsammans när arter anpassar sig till sin omgivning. Studier av en stor, stark och grön "Hulk-ödla" visar hur en unik celltyp kan ha spelat en nyckelroll i denna sammanflätade evolution.

Blåbocken är det enda stora afrikanska däggdjuret som dött ut i modern tid. Nu visar forskning att arten var livskraftig fram till att koloniserande européer utrotade den blåskimrande antilopen.

Mammutar som betar på Nordamerikas prärier, pungvargar som jagar småvilt på Tasmanien, dronter som hittar tillbaka till Mauritius. Om forskare lyckas återskapa de utdöda djurarterna kan det bli verklighet. Men vad ska det vara bra för?

En särskild gen kan på sikt bidra till nya behandlingar av allvarliga muskelsjukdomar, muskeldystrofier. Genen tycks skydda muskler i kroppen från att brytas ned, visar en ny studie på zebrafiskar.

En studie ger ökat stöd för att epigenetiska förändringar kan bidra till typ 2-diabetes. Forskarna hoppas nu kunna utveckla metoder för att förebygga sjukdomen.

Genetiska analyser ger en ny bild av de sista jägare-samlarbefolkningarna i Västeuropa. Olika släkter levde tillsammans – något som kan ha varit en medveten strategi för att undvika inavel.

När de första bönderna kom till Skandinavien för 5 900 år sedan utrotades samlar- och jägarbefolkningen inom ett par generationer. Det visar en studie som slår hål på bilden av fredliga möten.

Mutationer i kända riskgener kan förutsäga allvarlig bröstcancer som inte upptäcks vid mammografiscreening. Det visar en studie.