Forskning om genetik

Om en växt får en skada kan den välja mellan att bilda nya rötter eller läka skadan. Ny forskning från SLU visar att det är tillgången på vatten som styr vilken väg växten tar – en upptäckt som kan förändra nuvarande metoder inom odling.

Blommor av samma art kan se olika ut – även om de pollineras av samma insekter. En studie vid Lunds universitet visar att storskaliga genetiska förändringar kan påverka blommors utseende.

När forntida människor blev bofasta och började hålla tamdjur förändrades inte bara livet – även sjukdomar fick fäste. En ny dna-studie visar att djuröverförda smittämnen började spridas till människor för omkring 6 500 år sedan, i samband med migrationer av nomadiska grupper i...

Hur mycket ett spädbarn gråter styrs till stor del av generna – och det finns troligen inte så mycket föräldrarna kan göra åt det. Det visar en ny svensk tvillingstudie från Uppsala universitet och Karolinska institutet.

Analyser av ett embryos kromosomer med hjälp av PGT-A tycks inte resultera i fler lyckade IVF-behandlingar. Det visar en systematisk översiktsstudie från SBU.

I en studie har forskare vid Lunds universitet hittat tre genvarianter som tydligt ökar risken för venös blodpropp. Upptäckten kan få betydelse för hur framtida behandlingar med blodförtunnande läkemedel anpassas.

En internationell forskargrupp, där Karolinska institutet ingår, har hittat en genvariant som ökar risken för postcovid med cirka 60 procent. Varianten ligger nära en gen som påverkar lungfunktionen – något som spelar roll för sjukdomens utveckling.

Tidigare ansågs smaltången vara en unik art bland Östersjöns tångskogar. Nu visar genetiska analyser att det i själva verket rör sig om en gigantisk klon av vanlig blåstång. Upptäckten, som gjorts av forskare vid Göteborgs universitet, har betydelse för att förutspå tångens framtid i...

Kvinnor med graviditetskomplikationer har en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Nu visar en studie vid Karolinska institutet att även deras systrar har en ökad risk. Det kan tyda på att gener och miljöfaktorer kan spela en roll.

Med fejkad mage och håriga ben försöker honflugor se maffiga ut för att locka till sig kavaljerer och friargåvor. Men hanarna har i sin tur skärpt synen för att avslöja bluffen. Det visar en ny studie med forskare från Göteborgs och Stockholms universitet.

Den genetiska mångfalden hos olika arter minskar globalt, visar en stor internationell studie. Det här påverkar möjligheten för djur och växter att hantera förändringar i deras livsmiljöer. Men allt är inte nattsvart. Effektiva åtgärder kan hejda utvecklingen.

Ibland är växter så snarlika varandra att metoderna som botanikern Carl von Linné utvecklade för artbestämning inte räcker till. I en avhandling från Göteborgs universitet har helt nya arter av asterfamiljen upptäckts med hjälp av förfinad dna-teknik.

Forskare har gjort en djupdykning i människans känselsinne och upptäckt 16 unika typer av nervceller. Det visar en studie från bland annat Linköpings universitet.

Ett av åtta nyfödda barn har en genvariant som nästan helt skyddar mot gulsot, visar en studie från Göteborgs universitet. Forskningen kan leda till förbättrad och individanpassad behandling av gulsot.

Kan en art klara sig om den kastas ut i en helt ny livsmiljö? Ja, om arten har slumrande gener beredda att hantera de nya förutsättningarna. I en ny studie vid Göteborgs universitet visar en strandsnäcka prov på en supersnabb evolution.

För första gången kan forskare vid SLU visa att en gröda som vete kan skicka in små molekyler i svampceller – och därmed påverka vad en nyttosvamp gör. Det här kan leda till mer miljövänliga bekämpningsmetoder i jordbruket, menar forskarna som byggt vidare på den Nobelprisade...