Forskning om ekonomi
-
Krig ger ofta hög inflation − här är kända exempel
Skenande priser på mat och bränsle är inget nytt − i den moderna historien finns gott om exempel på inflation. Krig och konflikt är ofta gemensamma nämnare, då som nu. Det säger Staffan Granér, universitetslektor i ekonomisk historia.
-
Finanskriser är resultat av farlig låt gå-mentalitet
Finanskriser är inte oundvikliga naturkatastrofer. De är snarare resultatet av att vissa i finanssektorn låtsas som om det regnar – och samtidigt gör enorma vinster. Detta är problematiskt och måste tyglas bättre, menar forskaren Richard Endörfer som...
-
Transporterna rullade på under pandemin
Sjöfart och vägtransporter fungerade utan större störningar under coronakrisen. Efterfrågan på varor var stor och nya digitala lösningar underlättade hanteringen av godset, enligt en rapport från VTI.
-
Svårare epilepsi kopplas till social situation
Personer med låg utbildning och sämre inkomst har svårare epilepsi. De har också sämre tillgång till specialiserad vård, visar en avhandling.
-
Höjning av matpriser ungefär som resten av EU
De snabbt ökande matpriserna gräver hål i konsumenternas plånböcker och eldar på inflationen. Men är situationen värre i Sverige än i andra europeiska länder? Svaret är att variationer finns över tid, men i stort sett följer de...
-
Därför kan äldre kvinnor vara bättre modeller i reklam
Äldre kvinnor har lyst med sin frånvaro i reklam. Det kan ha varit ett misstag. En studie visar nämligen att äldre modeller ökar köpviljan, stärker varumärket och bidrar till en känsla av samhörighet.
-
Pandemin slog hårdast mot utsatta ungdomar
Coronakrisen innebar en utmaning för många unga i början av arbetslivet, men framför allt drabbades lågutbildade ungdomar som varken jobbade eller pluggade. Det visar en rapport från Malmö.
-
Föräldrar ändrar inte fördelning av barnbidraget
Föräldrar kan numera dela på barnbidraget, men många avstår från möjligheten – även om paret går skilda vägar. Det visar en rapport.
-
Fler mammor än pappor startar företag
Fler män än kvinnor är egenföretagare. Men andelen mammor är fler än andelen pappor. En förklaring till varför entreprenörskap lockar mammor kan vara att kvinnors lön påverkas negativt av att få barn.
-
Hemland styr hur migranter väljer bostadsområde
Födelselandets ekonomi kan påverka om migranter flyttar till ett rikare eller fattigare område i Sveriges storstäder. Det visar en studie där flyttningsmönster analyserats.
-
Många barn kan bara drömma om en sportlovsresa
Fyra procent av Sveriges barn bor i hushåll med mycket dålig ekonomi. Vad betyder det för möjligheten till meningsfull aktivitet under sportlovet? Forskare vid Stockholms universitet reder ut hur knappa resurser påverkar barns aktiviteter och relationer till klasskompisar.
-
Boende har svårt att påverka renoveringar och höjda hyror
Fastighetsägare kan utnyttja luckor i lagstiftningen för att göra renoveringar – som kan leda till rejält höjda hyror. Och hyresgästerna har inte mycket att säga till om, visar en ny rapport.
-
Elbil ofta billigare – trots rekordhöga elpriser
Slopad bonus och höga elpriser har gjort att bensinbilar börjar knappa in på elbilarna. Men det är inte säkert att bensindrivna bilar är ett billigare alternativ, enligt en modell som tittat på totalkostnaderna.
-
Livet som jobbonär lockar allt fler äldre
Många pensionärer i Sverige fortsätter att jobba för att dryga ut sina inkomster. Och trenden ser ut att växa sig starkare.
-
Extremt hög lön speglar inte alltid begåvning
Höginkomsttagare presterar vanligtvis bättre vid begåvningstester – men bara till en viss gräns. Och personer med topplöner klarar till och med testet något sämre än dem som tjänar lite mindre.
-
Eliten är storstädernas vinnare
Storstäder erbjuder många fördelar, men inte för alla. Främst gynnas redan framgångsrika människor av att bo och jobba där. Eliten är också i hög grad motorn bakom större städers tillväxt och välstånd, visar en studie.