Forskning om coronaviruset

Migranter som fick vård i hemmet eller bodde på äldreboende hade högre dödlighet i covid-19 än svenskfödda under pandemins första år. Det visar en ny studie från Stockholms universitet. Resultatet förvånar forskarna, eftersom mönstret vanligtvis är det omvända.

Under pandemin ökade antalet fall av typ 1-diabetes i Sverige – framför allt hos barn under fem år och unga vuxna män. Trots ökningen går det inte att säga att covid-19 orsakar diabetes, men infektionen kan ha påskyndat insjuknandet hos vissa.

I dag finns inga läkemedel mot de flesta virus som orsakar sjukdomar hos människor. En ny studie visar dock att peptider från probiotiska bakterier kan hämma virus som orsakar bland annat TBE och covid-19. – Det kan förändra hur vi bekämpar virusinfektioner i framtiden, säger Abubakr...

Personer som haft covid-19 löper ökad risk att utveckla vissa inflammatoriska sjukdomar i luftvägarna, som astma, hösnuva och kronisk bihåleinflammation. Vaccinering verkar dock minska den risken, visar en studie.

Vuxna personer som överlevt cancer som barn har högre risk att drabbas av svår covid-19, visar en studie. Resultaten tyder på att barncanceröverlevare borde ses som en riskgrupp vid framtida pandemier, enligt en av forskarna bakom studien.

En internationell forskargrupp, där Karolinska institutet ingår, har hittat en genvariant som ökar risken för postcovid med cirka 60 procent. Varianten ligger nära en gen som påverkar lungfunktionen – något som spelar roll för sjukdomens utveckling.

Sverige har gått från ett högt och jämnt vaccinationsskydd mot covid-19 bland äldre till växande skillnader. En ny nationell studie visar att både regional hemvist och socioekonomisk bakgrund påverkar viljan att ta påfyllnadsdoser.

Män löper betydligt högre risk än kvinnor att behöva intensivvård vid covid-19. En ny studie visar att skillnader i immunförsvarets reaktion kan vara en del av förklaringen. Upptäckten kan få betydelse för behandling av svår covidinfektion.

Forskare vid Karolinska institutet har funnit biomarkörer i blodet som kan kopplas till postcovid-symtom, särskilt svåra andningsbesvär. Upptäckten kan bana väg för nya diagnosmetoder och behandlingar.

Svensk tillit stod pall under coronapandemin, trots oro för hälsan och att samhällets resurser inte skulle räcka till. Det visar en studie från Högskolan Dalarna.

Många som mådde sämre psykiskt av pandemin drack mer alkohol än de brukade. Samtidigt fanns det personer som mådde sämre men som drack mindre, det var framför allt yngre.

Efter pandemin förväntas universitetslärare kunna undervisa både på plats och på distans, något som kan påverka undervisningens kvalitet. Nu menar forskare att lärarna behöver få bättre möjlighet att fokusera på undervisningens kärna – innehållet.

Massvaccinationerna kan ha förhindrat ytterligare 31 500 dödsfall i covid-19 i Sverige under pandemins andra år, 2021. Det visar beräkningar från forskare vid Stockholms universitet.

Läkare inom infektionssjukvård hade störst risk att smittas under pandemins första och andra våg. Var femte testades positivt för coronaviruset, vilket är betydligt fler än läkare med mindre patientkontakt.

Större exponering för coronaviruset – och fler fall av allvarlig sjukdom – bland migranter innebar en ökad risk att drabbas av långtidscovid. Det visar en studie vid Stockholms universitet.

Forskare har upptäckt ett nytt sätt att mota coronaviruset. En ny studie visar att en viss typ av nanopartiklar kan skada virusets yttre hölje. Tekniken kan bana väg för effektivare desinfektion av ytor, luft och vatten.