Biologisk mångfald
Biologisk mångfald är den variation av djur, växter och livsmiljöer som finns på jorden. Allt levande hänger ihop och är beroende av varandra för att naturen ska fungera.
Relaterade artiklar - Biologisk mångfald
-
Musslornas larver får fiskar att ändra kurs
Parasitlarver från sötvattensmusslor kan styra fiskars beteende, visar en avhandling från Karlstads universitet. Infekterade fiskar simmar längre och söker sig till platser som gynnar musslornas fortplantning.
-
Växtätarnas roll i ekosystemen stabil under miljontals år
Från urtida noshörningar till gigantiska hjortar – stora växtätare har format jordens landskap under flera miljoner år. En studie visar hur dessa jättar gick igenom dramatiska miljöförändringar, men ändå lyckats behålla sina viktiga roller i ekosystemen.
-
Gemensamt mönster styr arternas spridning över jorden
En oväntat enkel regel tycks ligga bakom hur arter fördelar sig över jorden och formar livet på planeten. Upptäckten ger nya insikter om hur ekosystem utvecklas och även påverkas av miljöförändringar.
-
Boplatser för marklevande bin minskar
Många bin lever i sandig mark, men i takt med att städer växer kan deras livsmiljöer hotas. En studie som undersökt marklevande bin i ett område i Uppsala visar en dramatisk minskning av deras boplatser.
-
Nattens pollinering är lika viktig som dagens
Länge har forskare försökt avgöra om växter pollineras mer på dagen eller natten – utan att nå någon tydlig slutsats. En forskningsöversikt visar att nattens pollinatörer, som malar och nattfjärilar, spelar en större roll än vi tidigare kanske trott. Faktum är att de är lika...
-
Musslor formar livet under ytan – och motar knotten
Flodpärlmusslan gör mer än att filtrera vatten. Arten, som minskar i Europa, påverkar både nedbrytning av löv och fiskars beteenden i vattendrag. Dessutom kan musslorna bidra till att minska knott.
-
Varmare klimat stuvar om i Arktis växtvärld
Arktis förändras snabbt när klimatet blir varmare – och det märks på växtlivet. En studie med forskare från Göteborgs universitet visar att vissa växter gynnas av värmen, medan andra konkurreras ut. Men exakt vilka arter som påverkas varierar mycket från plats till plats.
-
Vildare skogar är bra för både planeten och människor
Att låta skogen på egen hand sopa igen spår efter människor, så kallat återförvildande, leder till bättre ekosystem och gynnar samspelet mellan natur och samhälle. Nu vill forskare att skogsbruk ska inspireras mer av metoden.
-
Ljusa kräldjur trivs bäst i öppna landskap
Kräldjur i öppna livsmiljöer har generellt ljusare färger än arter som lever i tätare vegetation. Det visar en studie från Lunds universitet. Resultaten tyder på att förändringar i landskap och klimat under miljontals år fått djuren att anpassa sina färger för att överleva.
-
Bottenhavets ekosystem under hård press
40 års miljöövervakning visar en dyster trend i Bottenhavet. Tillståndet för näringsväven, som är viktig för balansen i Östersjöns ekosystem, har försämrats.
-
Människan orsakar stor förlust av arter globalt
Människor har en förödande inverkan på den biologiska mångfalden. Det konstaterar forskare bakom en omfattande studie om människans effekt på ekosystem och djurliv. Både antal och sammansättning av arter har påverkats globalt.
-
Genetisk variation minskar bland världens arter
Den genetiska mångfalden hos olika arter minskar globalt, visar en stor internationell studie. Det här påverkar möjligheten för djur och växter att hantera förändringar i deras livsmiljöer. Men allt är inte nattsvart. Effektiva åtgärder kan hejda utvecklingen.
-
Appar öppnar blicken för naturen
Vad är det för en växt, fågel, svamp eller insekt? Numera finns över 250 appar som kan ge snabba svar om arter i naturen. Nu har forskare vid SLU undersökt apparna och hur de används.
-
Oväntad artrikedom i ekskogarna i norr
Ett vanligt mönster är att den biologiska mångfalden minskar ju längre norrut man kommer. Men i en ny studie bjuder svenska ekskogar på en överraskning. I mer nordliga områden finns större artrikedom jämfört med södra Sverige.
-
Oväntat fynd av små musslor i svenska sjöar
Små ärtmusslor har varit lite av doldisar i svenska vattendrag. Men en studie visar att de är betydligt vanligare än man tidigare trott. Forskare vid Högskolan i Skövde har nu lyckats kartlägga musslornas utbredning med hjälp av dna-spår.
-
Nya insekter kan hittas med snabbt dna-test
Så kallad streckkods-dna kan användas för att snabbt och exakt kunna identifiera olika insekter. Det här är ett viktigt steg för att bevara biologisk mångfald, menar forskare som har utvärderat metoden.
Nyhetsbrev med aktuell forskning
Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Jag vill prenumerera