Forskning om barn och unga

Ungdomar som är extremt tidigt födda har oftare problem med smärta i mun och ansikte. De känner också mer oro inför tandläkarbesök jämfört med andra jämnåriga. Det visar en studie som gjorts av forskare vid Malmö universitet.

Allt fler barn som väntar på hjärttransplantation överlever – trots längre väntetider. Mellan 1986 och 2023 har dödligheten på väntelistan sjunkit från 22,8 till 6,8 procent, visar en studie.

Hur hög andel nyfödda som ges antibiotika under sin första levnadsvecka skiljer sig åt mellan regioner och sjukhus i Sverige, visar en studie. Forskare menar att kulturen på enskilda sjukhus kan ligga bakom skillnaderna – och att det är viktigt att öka medvetenheten om överanvändning av...

Barn som föds med planerade kejsarsnitt kan löpa en ökad risk för att senare få cancerformen akut lymfatisk leukemi, visar en studie. Trots den ökade risken betonar forskarna att den fortfarande är mycket låg.

Det krävs mer än punktinsatser i digital källkritik för att långsiktigt stärka ungas motståndskraft mot desinformation. Trots olika undervisningsmodeller förbättrades elevernas källkritiska förmåga inte nämnvärt, visar forskning vid Uppsala universitet.

Många svenskar bekymrar sig för hur barnafödande påverkar klimatet – och hur miljöproblem kan påverka barnens liv i framtiden. Samtidigt tycks oron för klimatförändringar inte styra valet att skaffa barn, visar en studie.

Hur mycket ett spädbarn gråter styrs till stor del av generna – och det finns troligen inte så mycket föräldrarna kan göra åt det. Det visar en ny svensk tvillingstudie från Uppsala universitet och Karolinska institutet.

Många unga spelar dataspel och de flesta mår inte dåligt av det – men för vissa kan det få negativa konsekvenser. Därför pågår flera forskningsprojekt där kopplingen mellan spelande och psykisk ohälsa undersöks.

Forskare har hittat en ny behandling mot neuroblastom, en agressiv sorts barncancer. När behandlingen testades på möss omvandlades tumörer till friska nervceller.

Nyfödda barn som överlever allvarliga hälsoproblem löper högre risk att dö under barndomen och tonåren än barn som var friska som nyfödda, visar en studie. Därför tycker forskare att det är viktigt att sjuka spädbarn följs upp under hela barndomen och tonåren.

Hur elever presterar i skolan påverkas mycket av lärarens ämneskompetens och vilka strategier som används i undervisningen, särskilt på mellanstadiet, visar en studie. Dessutom är fördelningen av kompetenta lärare ojämn – vilket bidrar till att skillnader mellan elever växer.

Majoriteten av den mat- och dryckesreklam som unga ser på sociala medier marknadsför ohälsosamma produkter. I en studie vittnar flera tonåringar om hur de lockas till impulsköp av reklamerna och att de känner en maktlöshet.

Fler valde att konfirmera sig i Svenska kyrkan i fjol – men det är för tidigt att prata om ett trendbrott. Enligt forskaren Frida Mannerfelt kommer valet att konfirmera sig i dag ofta från en nyfikenhet på existentiella frågor, i ett samhälle där unga ofta känner en stor press.

Kan motiverande samtal göra skillnad i klassrummet? Enligt en avhandling kan samtalsmetoden bli ett verktyg för att stärka lärarnas självtillit och underlätta sociala relationer i skolan.

Diagnos och riskbedömning av leukemi hos barn kan bli mer träffsäker med hjälp av dna-metylering, visar en studie från Umeå universitet. Det kan leda till mer individanpassade behandlingar – och även minska svåra biverkningar.

Allt fler skolor byter ut kött mot växtbaserade alternativ för klimatets skull. Men den klimatsmarta maten har en baksida – mängden järn som kroppen kan ta upp minskar, särskilt för tonårsflickor.