Forskning om barn och unga

Många föräldrar tröttnar på vad som upplevs som präktiga råd om skärmtid och försöker hitta en mer realistisk balans i vardagen, samtidigt som synen på skärmtid hänger ihop med klass. Det visar en studie från Lunds universitet.

Många elever på idrottsgymnasier använder tekniska hjälpmedel för att följa sin utveckling. Men den ökande datamängden kan också skapa stress och osäkerhet.

Unga i Norden rapporterar fler psykiska besvär än tidigare – men är samtidigt lika nöjda med livet som förr. Forskare ser ett komplext samband mellan skolmiljö, vardagsvanor och ungas mående.

De allra flesta tonåringar i Sverige avstår helt från droger och kriminalitet. Men en liten grupp kombinerar båda och riskerar att hamna i en farlig spiral av substansbruk och brottsligt beteende. Det visar forskning från Stockholms universitet.

När barn berättar om våld i hemmet leder det långt ifrån alltid till att de får hjälp. Deras upplevelser tas ofta inte på allvar i socialtjänstens utredningar.

Dagligt intag av blåbär under spädbarnsåren kan eventuellt bidra till minskade allergisymtom. Det visar en amerikansk studie där en forskare från Umeå universitet har medverkat.

Under pandemin ökade antalet fall av typ 1-diabetes i Sverige – framför allt hos barn under fem år och unga vuxna män. Trots ökningen går det inte att säga att covid-19 orsakar diabetes, men infektionen kan ha påskyndat insjuknandet hos vissa.

Forskare har hittat samband mellan kemikalier som finns i till exempel stekpannor och funktionskläder och förändringar i barns hjärnor. Det visar en studie där forskarna följt barn vars mödrar exponerats under graviditeten.

Många små barn i Sverige rör sig tillräckligt – men tillbringar mycket tid framför skärmar. En studie visar att redan vid 18 månaders ålder överskrids rekommendationerna för skärmtid.

Lärare som ser men inte ingriper tappar snabbt elevernas förtroende. Det visar en studie bland grundskoleelever. Trygghet, rättvisa och tydliga konsekvenser lyfts fram som avgörande för en fungerande skolmiljö.

För tidigt födda och barn med kroniska sjukdomar har länge pekats ut som särskilt sårbara för svår RS-virusinfektion. Men en ny studie visar att även friska, fullgångna spädbarn har en hög risk att bli svårt sjuka och behöva intensivvård. Nu införs nya riktlinjer som innebär att...

Tonåringar runt om i världen har en ganska nyanserad bild av hur livet på nätet påverkar det psykiska måendet – både positivt och negativt. De är också överens om att mer stöd och engagemang behövs från vuxna, enligt en studie.

Ungdomar som är extremt tidigt födda har oftare problem med smärta i mun och ansikte. De känner också mer oro inför tandläkarbesök jämfört med andra jämnåriga. Det visar en studie som gjorts av forskare vid Malmö universitet.

Allt fler barn som väntar på hjärttransplantation överlever – trots längre väntetider. Mellan 1986 och 2023 har dödligheten på väntelistan sjunkit från 22,8 till 6,8 procent, visar en studie.

Hur hög andel nyfödda som ges antibiotika under sin första levnadsvecka skiljer sig åt mellan regioner och sjukhus i Sverige, visar en studie. Forskare menar att kulturen på enskilda sjukhus kan ligga bakom skillnaderna – och att det är viktigt att öka medvetenheten om överanvändning av...

Barn som föds med planerade kejsarsnitt kan löpa en ökad risk för att senare få cancerformen akut lymfatisk leukemi, visar en studie. Trots den ökade risken betonar forskarna att den fortfarande är mycket låg.