Forskning om barn och unga

Barn som ägnar mycket tid åt sociala medier får gradvis något sämre koncentrationsförmåga. Det visar en omfattande studie där forskare har följt över 8 000 barn från cirka 10 till 14 års ålder.

Att ha övervikt som barn är ingen självklar riskfaktor för hjärtinfarkt senare i livet. Om vikten normaliseras före vuxen ålder verkar hjärtat ha överseende med barndomens högre BMI, enligt en studie från Göteborgs universitet.

En grupp ungdomar är något mer tveksamt inställd till att göra värnplikt jämfört med andra, enligt en rapport från FOI. Det handlar om svenskfödda ungdomar med utlandsfödda föräldrar. Ungdomar som har fötts i ett annat land och sedan kommit till Sverige är däremot mer intresserade av...

Utbildningsklyftan mellan stad och landsbygd har vuxit sig allt större under de senaste decennierna och elever i glesbygd uppvisar i genomsnitt sämre skolresultat än sina jämnåriga i städerna. Vad som driver denna utveckling är fortfarande oklart, men nu undersöker forskare för första...

Trots ett starkt jämställdhetsfokus i Sverige under 2000-talet fortsatte anknytningsteorin att beskriva mamman som barnets främsta omvårdnadsperson, och pappan som den sekundära. Det framgår av en doktorsavhandling vid Umeå universitet.

Allt fler unga män placerar sig till höger politiskt, medan unga kvinnor står mer till vänster – en klyfta som vuxit sedan 2016. Det är några av fynden i en rapport från SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Ju högre blodtryck i 18-årsåldern, desto högre risk för åderförfettning i medelåldern. Det framgår av en ny studie av svenska mäns blodtryck.

Redan i förskolan går det att urskilja barn som riskerar att få psykisk ohälsa och hamna i kriminalitet. Slagsmål och utbrott är de vanligaste varningstecknen. För att hjälpa barnen behövs tidigt stöd från samhället samt lugn och värme från vuxna, säger Björn Hofvander, forskare vid...

Forskare har undersökt om oralt insulin kan förhindra typ 1-diabetes hos små barn som har en genetiskt förhöjd risk att utveckla sjukdomen. Svaret: behandlingen kunde inte förhindra utvecklingen av sjukdomen, men den fördröjde insjuknandet för vissa barn.

Allt fler unga personer får diagnoserna adhd och autism. Varför är det så? Det finns flera förklaringar utifrån forskningen på området, säger psykologen och forskaren Sebastian Lundström vid Lunds universitet.

En studie vid Göteborgs universitet visar att doseringen av adhd-läkemedlet metylfenidat varierar mellan barn med olika vikt. Forskarna såg också att barn med undervikt oftare avbryter behandlingen.

Många föräldrar tröttnar på vad som upplevs som präktiga råd om skärmtid och försöker hitta en mer realistisk balans i vardagen, samtidigt som synen på skärmtid hänger ihop med klass. Det visar en studie från Lunds universitet.

Många elever på idrottsgymnasier använder tekniska hjälpmedel för att följa sin utveckling. Men den ökande datamängden kan också skapa stress och osäkerhet.

Unga i Norden rapporterar fler psykiska besvär än tidigare – men är samtidigt lika nöjda med livet som förr. Forskare ser ett komplext samband mellan skolmiljö, vardagsvanor och ungas mående.

De allra flesta tonåringar i Sverige avstår helt från droger och kriminalitet. Men en liten grupp kombinerar båda och riskerar att hamna i en farlig spiral av substansbruk och brottsligt beteende. Det visar forskning från Stockholms universitet.

När barn berättar om våld i hemmet leder det långt ifrån alltid till att de får hjälp. Deras upplevelser tas ofta inte på allvar i socialtjänstens utredningar.