Forskning om alzheimer
Vid alzheimer förtvinar nervceller i hjärnan, speciellt i de delar där minnet sitter. Forskning för att rå på demensjukdomen är omfattande. Här kan du läsa alla våra artiklar om alzheimer.
-
Nytt test kan förbättra diagnos vid alzheimer
Ett nytt digitalt test kan hjälpa läkare inom primärvården att tidigare och mer träffsäkert identifiera patienter med misstänkt Alzheimers sjukdom – och avgöra vilka som bör utredas vidare med blodprov. Det menar forskare vid Lunds universitet som utvecklat testet.
-
Så påverkar kön, gener och ålder risken för alzheimer
Hjärnförändringar vid Alzheimers sjukdom har kartlagts i en omfattande internationell studie. Forskarna har undersökt kopplingar mellan sjukdomen och genetiska riskfaktorer, kön och ålder.
-
Blodprov kan förutse demens vid Downs syndrom
Personer med Downs syndrom har en ökad risk för Alzheimers sjukdom. En studie visar nu att en kombination av biomarkörer kan underlätta tidig bedömning av kognitiva försämringar.
-
Magsårsbakterie kan skydda hjärnan mot alzheimer
Ett protein från magsårsbakterien Helicobacter pylori tycks bromsa skadliga proteinklumpar som kopplas till alzheimer, parkinson, typ 2-diabetes och bakterieinfektioner. Forskare vid Karolinska institutet hoppas att upptäckten kan leda till nya behandlingar.
-
Så kan en hjärnskada bidra till demens
Forskare vid Lunds universitet vet nu mer om varför svåra hjärnskador kan leda till demens. De har upptäckt att förändringar i hjärnans blodkärl leder till en ansamling av amyloid-beta, som är vanligt vid Alzheimers sjukdom.
-
Bra kondition kan kopplas till lägre demensrisk
Människor med en genetisk benägenhet för demens kan minska sin demensrisk med upp till 35 procent genom att förbättra konditionen, enligt en studie från Karolinska Institutet.
-
Hemmatest för alzheimer kan bli möjligt
Ett snabbt stick i fingret och lite blod på ett kort som läggs i en vanlig brevlåda. Enklare tester för alzheimer kan finnas på plats inom några år, enligt forskare bakom en europeisk studie som leds från Göteborgs universitet.
-
Akut njurskada ökar risken för demens
Det tycks finnas en koppling mellan akut njurskada och hjärnans hälsa. I en studie har forskare vid Karolinska institutet sett en ökad risk för demenssjukdomar.
-
Blodprov ger tydligt svar om alzheimer
Ett enkelt blodprov som kan upptäcka alzheimer har nu testats inom vården. En studie vid Lunds universitet visar att testet med 90 procent träffsäkerhet kan ge svar om sjukdomen.
-
Ökad risk för demens hos äldre som begått brott
Äldre med kriminell bakgrund löper högre risk att drabbas av en demenssjukdom. Risken är särskilt stor hos personer som begått allvarliga brott och suttit i fängelse.
-
Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer
Ett blodprov är lika träffsäkert – och i vissa fall överlägset – ryggvätskeprov för att ställa en alzheimerdiagnos. Det visar en studie.
-
Hjärnprotein kan skydda kvinnor mot alzheimer
Aktivering av ett speciellt protein i hjärnan skulle kunna skydda kvinnor från att utveckla demenssjukdomar som alzheimer. Det visar en studie som gjorts på möss.
-
Pyttesmå proteinfällor kan ge svar om sjukdomar
Vid alzheimer och ALS bildas klumpar av proteiner. Nu har forskare utvecklat en metod där proteinerna fångas in i en nanofälla för att studeras. Förhoppningen är att bättre förstå skadliga mekanismer i sjukdomarnas tidiga fas.
-
Förändringar i cellernas kraftverk tidigt tecken på alzheimer
Långt före symtom på Alzheimers sjukdom förändras energibalansen i hjärnceller som är viktiga för närminnet. Det visar en studie på möss.
-
Grafenoxid väcker hopp om att bromsa alzheimer
Behandling med nanomaterialet grafenoxid kan minska den skadliga process som stör hjärnans funktioner vid Alzheimers sjukdom. Det visar en studie på jästceller.
-
Långvarig stress kopplas till ökad risk för alzheimer
Det kan finnas ett möjligt samband mellan kronisk stress och demenssjukdom. Risken att drabbas är liten, men personer under 65 år med utmattningssyndrom och depression får i högre grad Alzheimers sjukdom. Det visar en studie.