Unga undviker droger och brott – men några i riskzonen
De allra flesta tonåringar i Sverige avstår helt från droger och kriminalitet. Men en liten grupp kombinerar båda och riskerar att hamna i en farlig spiral av substansbruk och brottsligt beteende. Det visar forskning från Stockholms universitet.
En studie i folkhälsovetenskap har följt över 4 000 ungdomar i Sverige. Forskarna kunde identifiera fyra tydliga grupper med olika beteendemönster:
- Avhållsamma (75 procent) – liten eller ingen alkoholkonsumtion, droganvändning eller kriminalitet.
- Drickare (22 procent) – hög alkoholkonsumtion men låg brottslighet.
- Risktagare (2 procent) – kombinerade alkohol, cannabis och annan droganvändning med kriminalitet.
- Bråkmakare (mindre än 1 procent) – begick flest brott samtidigt som de drack och använde droger.
– De flesta tonåringar experimenterar några gånger, men mycket få ägnar sig i större utsträckning åt allvarligt drogbruk och kriminalitet. Det är i regel en mindre grupp som löper den största risken att få allvarliga problem, säger Clas Björklund, doktorand vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
Brist på tillsyn och stöd
Forskarna fann också att vissa faktorer vid 15–16 års ålder ökade sannolikheten att hamna i högriskgrupper vid 17–18 års ålder. Det gällde bland annat brist på föräldrastöd och tillsyn, skolk, beteendeproblem som aggressivitet eller regelbrott, spänningssökande, svårigheter med kamrater och misstro mot samhället. När dessa problem samlades ökade risken för drogbruk och kriminalitet kraftigt.
Ungdomar som bara drack alkohol uppvisade generellt bättre anpassning än de som kombinerade alkohol, droger och kriminalitet, där problemen var både fler och allvarligare.
Liten grupp kan påverka brottslighet
Trots att endast omkring tre procent av tonåringarna kombinerade substansbruk med kriminalitet kan deras påverkan på brottsligheten vara stor. Tidigare studier visar att en liten minoritet av gärningspersoner står för en oproportionerligt stor del av brotten.
Tidig droganvändning och kriminalitet är också kopplat till långsiktiga hälsoproblem, till exempel beroende och psykisk ohälsa.
Stärka relationer och skolmiljö
Enligt forskarna tyder resultaten på att förebyggande insatser bör riktas noggrant. Eftersom de flesta ungdomar inte ägnar sig åt riskbeteenden behövs sannolikt inga breda insatser. I stället bör resurserna fokuseras på den lilla minoritet som uppvisar både substansmissbruk och brottslighet.
Forskarna varnar dock för alltför hårdhänta åtgärder.
– För de mest utsatta verkar det inte handla om ett enskilt problem som leder till droger och brott, utan snarare om flera svårigheter inom många områden i livet – i skolan, hemma och med kamrater, säger Clas Björklund och fortsätter:
– Riktade insatser kan dock riskera att stigmatisera unga människor. Det som behövs är mångsidiga strategier som stärker familjerelationer, psykisk hälsa och skapar positiva miljöer i skolan och bland jämnåriga.
