Matskatteväxling kan rädda 700 liv om året – och minska klimatavtrycket
Forskare har granskat en matskatteväxling som ger billigare frukt, grönsaker, baljväxter och fullkornsprodukter, men dyrare nötkött, lamm, fläsk, charkprodukter och sockersötade drycker. Studien visar att en sådan modell skulle leda till både miljövinster och att 700 färre människor i Sverige dör i förtid per år.
Ohälsosamma matvanor beräknas orsaka fler dödsfall i Sverige än både rökning och hög alkoholkonsumtion, enligt det globala forskningsprogrammet Global burden of decease. Samtidigt är svenskars livsmedelskonsumtion en betydande del i vår klimatpåverkan.
För att främja de matvanor som myndigheter i Sverige rekommenderar används i dag framför allt kostråd, men för att nå tydlig förändring behövs andra, mer kraftfulla verktyg. Det konstaterar Jörgen Larsson, forskare på avdelningen fysisk resursteori på Chalmers tekniska högskola.
En studie från Chalmers tekniska högskola, som gjorts i samarbete med Karolinska institutet och Sveriges lantbruksuniversitet, har undersökt en matskatteväxling – där moms tas bort på hälsosam mat och punktskatt införs på klimatbelastande livsmedel.
– Dagens matvanor gör oss sjuka och belastar klimatet. Om vi gemensamt vill göra något åt detta, är skatter och subventioner en bra väg. Vår forskning visar dessutom att det kan göras utan att den genomsnittliga matkassen blir dyrare när punktskatterna på vissa livsmedel kompenseras av borttagen moms på andra livsmedel, säger han i ett pressmeddelande.
Matskatteväxling kan minska förtida död och ohälsa
I matskatteväxlingen tas momsen bort på några varor som vi bör äta mer av enligt de kostråd som Livsmedelsverket och den nyligen publicerade EAT Lancet-rapporten har gett. Samtidigt har forskarna beräknat effekterna av att införa punktskatter på vissa klimatbelastande livsmedel.
– Att priset på maten påverkar konsumtionsnivån är väl känt. Ett historiskt exempel är konsumtionen av nötkött som ökade med 50 procent under 1990 talet, något som till stor del kan förklaras med att priset på nötkött nästan halverades i samband med Sveriges EU-inträde, säger Jörgen Larsson.
Forskarna fokuserade på fyra livsmedelsgrupper:
- Frukt, grönsaker, baljväxter
- Fullkornsprodukter
- Nötkött, lamm, fläsk och charkprodukter
- Sockersötade drycker
De riktade in sig på matvaror med robust vetenskaplig grund för hälso- eller klimateffekter, där en minskad konsumtion av nötkött och lamm skulle gynna klimatet, medan övriga åtgärder främst får hälsofrämjande effekter. I matskatteväxlingen tas därför momsen bort för frukt, grönsaker, baljväxter och fullkornsprodukter, och en punktskatt införs på sockersötade drycker, nötkött, lamm, fläskkött och charkprodukter.
Studiens resultat visar att de förändrade matvanor som matskatteväxlingen beräknas leda till kan förebygga omkring 700 årliga dödsfall bland personer under 70 år. Det kan jämföras med att omkring 200 personer per år omkommer i vägtrafiken.
– Den höga siffran förvånade oss, och då är detta ändå en försiktig uppskattning. Dessutom finns mycket lidande förknippat med ohälsosamma matvanor som inte syns i siffran, som att leva med obesitas eller typ 2-diabetes, säger Jörgen Larsson.
Matskatteväxlingen skulle samtidigt minska klimatavtrycket från svenskarnas matkonsumtion motsvarande cirka 700 000 ton koldioxid per år. Det motsvarar en åttaprocentig minskning av utsläppen från alla personbilar – eller att närmare var tionde bil skulle försvinna från gatorna.
Pris gör stor skillnad för konsumtionen
Studiens beräkningar utgår från den nuvarande 12-procentiga moms som än så länge gäller för livsmedel, och bekräftar att prisförändringar har stor betydelse för vad vi lägger i varukorgen.
Exempelvis skulle borttagen moms på fullkornsprodukter, frukt och grönsaker sänka prisnivån för dessa produkter med närmare 11 procent, och leda till en konsumtionsökning på till exempel 10 procent för fullkornsbröd och 4 procent för frukt och grönt.
Punktskatten innebär att sockersötade drycker skulle bli cirka 17 procent dyrare, vilket forskarna beräknar skulle minska konsumtionen med ungefär en fjärdedel.
Störst skillnad för konsumenterna blir det för nöt- och lammkött, där matskatteväxlingen skulle innebära en prisökning på runt 25 procent, eller cirka 31 kronor per kilo. Det beräknas leda till att köttkonsumtionen minskar med 19 procent.
– Det kan framstå som en stor prishöjning men leder samtidigt till att köttkonsumtionen minskar med en femtedel – och därmed återgår till samma nivå som under 1990-talet. Alla behöver inte bli vegetarianer för klimatets skull, men med en måttligare konsumtion är väldigt mycket vunnet.
Prisskillnader och beräknade hälso- och klimatvinster med matskatteväxling:
Nöt- och lammkött blir 22–26 procent dyrare, vilket innebär 31 kronor mer per kilo. Beräknad konsumtionsminskning: 19 procent.
Sockersötade drycker blir 16–18 procent dyrare, vilket innebär cirka 3 kronor litern. Beräknad konsumtionsminskning: cirka 25 procent.
Frukt och grönsaker blir 10,7 procent billigare, vilket medför en beräknad konsumtionsökning på 4,4 procent.
Fullkornsbröd blir 10,7 procent billigare, vilket medför en beräknad konsumtionsökning med 10 procent.
Kostnadsneutral för både låg- och höginkomsttagare
Prishöjningar på mat drabbar vanligtvis låginkomsttagare hårdare eftersom denna grupp lägger en större andel av sina inkomster på mat. Men i en matskatteväxling blir vissa varor dyrare och andra billigare, något forskarna ser som en stor fördel för att få allmänhetens acceptans för förändringen.
– Att reformen även är kostnadsneutral för staten förbättrar dessutom förutsättningarna för att den ska kunna genomföras. På lite sikt blir en matskatteväxling ekonomiskt fördelaktig för staten, genom bland annat bättre folkhälsa, minskad sjukfrånvaro och lägre kostnader för sjukvård.
Momsen på mat har varit ett omdiskuterat ämne den senaste tiden. Regeringen har föreslagit en tillfällig sänkning av momsen på mat från 12 till 6 procent, som ska gälla mellan 1 april 2026 och 31 december 2027. Jörgen Larsson ser nackdelar med förslaget.
– En generell sänkning av momsen på livsmedel kan antas försämra folkhälsan eftersom även exempelvis godis och chips blir billigare. Dessutom riskerar matsvinnet och klimatbelastningen att öka då konsumtionen kan antas stiga när maten blir billigare. Vår forskning visar att det går att utforma en förändring av skatterna inom matområdet som i stället skulle föra med sig positiva effekter för både klimat och hälsa, säger han.
Planetär hälsokost kan minska trycket på planeten och rädda miljontals liv
Vetenskaplig artikel:
Cost-Neutral Food Tax Reforms for Healthier and More Sustainable Diets, Ecological Economics.
