Mängden ål som lämnar den svenska västkusten för att leka i Sargassohavet har ökat kraftigt sedan ålfisket stoppades för 13 år sedan. Det visar en ny studie som undersökt effekterna av fiskeförbudet.
År 2012 stoppades allt ålfiske längs den svenska västkusten. Syftet var att skydda den hotade ålen. Oberoende experter har tidigare lyft fram fiskestoppet som en av de viktigaste åtgärderna inom den svenska ålförvaltningsplanen. Nu har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet för första gången undersökt effekterna.
Forskarna uppskattar att mängden blankål – fullvuxna ålar som är redo att vandra över Atlanten för att leka i Sargassohavet – i dag är ungefär dubbelt så stor som år 2011, då fisket fortfarande var tillåtet.
– Ser man längre tillbaka och jämför med den genomsnittliga mängden blankål som producerades under perioden 1988–2011, så är mängden blankål nu cirka fyra gånger större, säger Torbjörn Säterberg, forskare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU.
Kombinerad analys
Forskarna har kombinerat historisk fångststatistik från både yrkes- och fritidsfiske med provfiskedata som samlats in med ryssjor på tre platser längs den svenska västkusten. På så sätt har de kunnat göra en uppskattning av hur ålbeståndet har förändrats över tid.
Beräkningarna bygger på en så kallad integrerad modell som väger samman flera olika datakällor i en och samma analys.
– Resultaten bör tolkas med viss försiktighet eftersom vi endast utfört provfisken vid tre lokaler längs en lång kuststräcka. Men alla dataserier antyder att beståndet, och då främst antalet större individer i beståndet, har ökat sedan fiskestoppet trädde i kraft år 2012, säger Torbjörn Säterberg.
EU vill rädda ålen
Den europeiska ålen har minskat kraftigt under de senaste decennierna. År 2007 införde EU en förordning med målet att öka beståndet. Alla medlemsländer måste ta fram en plan för hur ålen ska förvaltas. De ska också regelbundet rapportera till EU-kommissionen om olika åtgärder och vilka resultat de gett.
Analysmetoder som den modell som nu har utvecklats av forskare vid SLU behövs för att kunna utvärdera effekten av olika förvaltningsinsatser.
– Vi har tidigare utvecklat analysmetoder för att följa ålbeståndens utveckling längs den svenska Östersjökusten och i svenska inlandsvatten, men för västkusten har vi länge saknat ett verktyg för att kvantifiera ålbeståndets storlek. Den modell vi utvecklat i den här studien fyller den luckan, och blir en viktig pusselbit i svensk ålförvaltning, säger forskaren Rob Van Gemert vid institutionen för akvatiska resurser, SLU.
Flest ålar dör i ett vattenkraftverk
Vetenskaplig artikel:
Artikeln Effects of a fishery closure on the European eel stock on the Swedish west coast, Fisheries Research.
