Forskare har hittat samband mellan kemikalier som finns i till exempel stekpannor och funktionskläder och förändringar i barns hjärnor. Det visar en studie där forskarna följt barn vars mödrar exponerats under graviditeten.
PFAS är en grupp kemikalier som finns i många vardagsprodukter, som vattenavvisande kläder, smink och matförpackningar. De är mycket svårnedbrytbara och stannar länge i kroppen. Dessutom passerar de lätt från den gravida kvinnan till fostret via moderkakan, vilket innebär att även det ofödda barnet utsätts.
– Vår studie visar ett tydligt samband. Det är första gången man följer upp exponering för PFAS under graviditeten med en omfattande hjärnavbildning av barn flera år senare, säger Matej Orešič, professor vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
PFAS kan påverka barns utveckling
Forskarna fann samband mellan högre nivåer av PFAS hos gravida kvinnor och förändringar i både hjärnans struktur och kopplingarna mellan olika områden hos deras barn flera år senare.
– Det här är en viktig pusselbit i förståelsen av hur kemikalier kan påverka barns utveckling. Steg för steg får vi mer kunskap om hur olika miljöfaktorer samverkar och kan bidra till hälsoproblem, säger Tuulia Hyötyläinen, professor vid Örebro universitet.
Matej Orešič och Tuulia Hyötyläinen vid Örebro universitet forskar om hur miljöfaktorer påverkar immunsystemet, övervikt och hjärnans utveckling. Hälsan under livet påverkas av den samlade exponeringen för kemiska, biologiska och sociala faktorer (det som forskarna kallar exposomet).
Exponering under graviditet är särskilt känslig
PFAS är en grupp kemikalier som används i bland annat vattenavvisande material, textilier, brandskum och matförpackningar.
Exponering under just graviditet och tidig utveckling är särskilt känslig, eftersom hjärnan och andra organ då växer snabbt. Tidigare forskning har visat att PFAS kan påverka immunsystemet och misstänks även påverka metabolism, hormonbalans och hjärnans utveckling.
– Sammantaget visar forskningen att PFAS kan påverka hjärnans utveckling även när det handlar om låga nivåer. Det behövs mer forskning om hur kemikalier påverkar kognition och hjärnfunktion hos barn, vad som är orsakerna och vad det leder till, säger Tuulia Hyötyläinen.
Forskarnas tre råd
Forskarna påpekar att det finns individuella val som var och en kan göra i väntan på tydligare lagstiftning:
- Ät gärna fisk, men undvik fisk från sjöar som är förorenade av PFAS. Det gäller ofta sjöar nära samhällen eller industrier. Din kommun kan berätta vilka sjöar du bör vara försiktig med. Ät mindre hämtmat i fett- och vattenavvisande pappförpackningar och undvik non-stick-produkter.
- Undvik smink, tvål och skönhetsprodukter med PFAS. I innehållsförteckningen kan det stå PTFE, polytef, ”..perfluoro…” eller ”…polyfluoro…”.
- PFAS finns ofta i funktionskläder och skor som är vattenavstötande/vattentäta och andas. Det finns vattenavstötande material, möbelöverdrag och liknande som inte innehåller PFAS. Begagnade kläder kan också bidra till mindre PFAS i naturen eftersom mest kemikalier släpps ut vid tillverkningen.
PFAS finns överallt – men i små mängder hemma
- PFAS är en stor grupp kemikalier som inte bryts ned i naturen. De finns i allt från stekpannor och regnkläder till brandskum och kosmetika.
- PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser. De används för att göra material vatten-, fett- och smutsavvisande.
- Eftersom PFAS sprids lätt och stannar kvar länge i miljön har de hittats i vatten, mark, djur och människor över hela världen.
- Flera PFAS-ämnen kan påverka hälsan – till exempel immunförsvar, lever och reproduktion – och därför vill EU införa en bred begränsning av hela gruppen.
- Om du har produkter hemma som innehåller PFAS behöver du inte vara orolig, skriver Kemikalieinspektionen. De innehåller oftast mycket låga halter. Det är framför allt de som tillverkar PFAS-ämnen eller produkter som innehåller dem som riskerar att utsättas för skadliga nivåer.
Källa: Kemikalieinspektionen
Så här gjordes studien
Studien har gjorts tillsammans med forskare från Åbo universitet och Åbo universitetssjukhus och är en del av EU-projektet INITIALISE (Inflammation in human early life – targeting impacts on life-course health).
Studien baseras på FinnBrain Birth Cohort Study, som inrättades vid Åbo universitet (Finland) år 2011. Det är en långsiktig studie som följer tusentals barn och mödrar från graviditeten och framåt.
En del av barnen genomgick hjärnskanningar och det är dessa resultat som har jämförts med nivåerna av PFAS som uppmättes hos mödrarna under graviditeten.
