
Tidigare förbud mot vissa PFAS-ämnen har haft effekt, visar en ny studie. Halterna har minskat i Vänern, Vättern och Mälaren. Men trots förbättringen skulle fisk från alla tre sjöarna fortfarande överskrida de skärpta gränsvärden som nu diskuteras inom EU.
PFAS är miljögifter som innehåller fluor och kallas ofta för evighetskemikalier. De bryts ner extremt långsamt och samlas därför i naturen, djur och människor under lång tid. De mest kända ämnena inom gruppen är numera förbjudna internationellt – något som nu märks i miljön.
En studie från Naturhistoriska riksmuseet visar att PFAS-halterna i stora svenska sjöar generellt har minskat. I Vänern och Mälaren har nivåerna sjunkit sedan tidigt 2000-tal, och i Vättern sedan 2008.
Förbud har haft effekt
I Vättern ligger dock halten av PFOS – ett av de förbjudna PFAS-ämnena – fortfarande över gränsvärdet i EU:s vattendirektiv. Det beror till stor del på sjöns långsamma omsättning av vatten, vilket gör att kemikalierna stannar kvar längre.
Forskarna har analyserat PFAS i fisk, bland annat med prover från museets miljöprovbank. Detta har gjort det möjligt att följa utvecklingen tillbaka till 1970-talet.
− Våra resultat visar att åtgärder och förbud har haft effekt, men också att problemet med PFAS är långt ifrån löst, säger Suzanne Faxneld, forskare på enheten för miljöanalys och forskning vid Naturhistoriska riksmuseet, i ett pressmeddelande.
Tuffare gränsvärden
Samtidigt diskuteras nu betydligt striktare gränsvärden för PFAS inom EU. Enligt studien skulle fisk från samtliga tre sjöar då hamna klart över de föreslagna nya nivåerna – troligen gäller detta för de flesta svenska vatten. Forskarna lyfter därför fram vikten av att redan nu börja anpassa sig till ett tuffare regelverk.
− Det är också väldigt viktigt att förhindra att de här ämnena över huvud taget hamnar i miljön, till exempel genom att reglera PFAS, sanera förorenade områden och fortsätta arbetet med källspårning för att hitta äldre lokala utsläppsplatser, säger Suzanne Faxneld.
Studien har utförts på uppdrag av Vattenvårdsförbunden i Vänern, Vättern och Mälaren.