Fåglar, fladdermöss och insekter delar upp luften i olika trafikleder ovanför marken. Ny forskning vid Lunds universitet visar att atmosfären är ett eget ekosystem, där djurens flygmönster styrs av väder, miljö och samspel mellan arter.
Luften är inte ett tomrum – utan en livsmiljö som myllrar av biologisk aktivitet. I en studie introducerar forskare från Lund, Nederländerna och USA ett ramverk för att förstå luftrummet som ett habitat, i likhet med havet eller skogen. Forskningen lyfter fram att miljöfaktorer och samspel mellan arter påverkar hur djuren fördelar sig i luftrummet.
– Det handlar inte bara om var djur flyger, utan varför. Vind, temperatur och lufttryck spelar roll, men också var andra djur befinner sig. Det är en dynamisk miljö som kräver anpassning, säger Cecilia Nilsson, biologiforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Många våningsplan i luften
Studien visar att olika djurarter fördelar sig i luftrummet beroende på flygförmåga och miljöförhållanden. Långsammare insekter håller sig nära marken där vinden är svagare och temperaturen mer stabil. Fladdermöss rör sig främst i de mellersta luftlagren, där de jagar lite snabbare insekter. På de riktigt höga höjderna dominerar fåglarna, som utnyttjar termik och medvindar för effektiv transport.
– Sen finns det så klart massa undantag, som att insekter i vissa fall kan transporteras till höga höjder i termik, och gott om mer stationära fåglar som nästan aldrig gör höghöjdsflygningar utan håller sig till de lägre våningarna, säger Cecilia Nilsson.
Ständig förändring i livsmiljön
Till skillnad från andra livsmiljöer är luften extremt rörlig. Vädret skiftar snabbt, vilket påverkar tillgången på föda, energiförbrukning och konkurrens mellan arter.
I studien har forskarna analyserat såväl abiotiska faktorer, som väder och lufttryck, som biotiska faktorer, exempelvis samspelet mellan olika arter. Syftet är att förstå varför vissa djurarter flyger högt och andra lågt– och varför dessa mönster kan förändras från dag till dag.
Insikterna har inte bara teoretiskt värde, menar forskarna. De kan också få praktisk betydelse för naturvård, stadsplanering och utbyggnad av energiinfrastruktur.
– Vi vill uppmuntra fler studier som kartlägger vilka arter som använder vilka höjder, och under vilka förhållanden. Det är helt avgörande för att förstå hur mänsklig påverkan – som vindkraft, drönare eller stadsbebyggelse – påverkar flygande djur, säger Cecilia Nilsson.
Vetenskaplig artikel:
Animal niches in the airspace, Trends in Ecology & Evolution.
