Forskare har hittat ett system i hjärnan som förklarar varför mushonor som normalt inte är aggressiva plötsligt blir det efter att de blivit dräktiga och ungarna har fötts. Resultaten kan ha betydelse för hur hjärnan fungerar även hos människor, även om det är för tidigt att veta om människor har liknande system.
Forskare vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet har undersökt så kallad maternell aggression hos möss.
Resultatet visar att en grupp neuron (en celltyp i nervsystemet) som styr aggression hos mushanar som normalt är aggressiva är avstängda hos mushonor innan de blir dräktiga. När mushonorna sedan blir mammor slås celltypen om i aktivt läge och de blir mer aggressiva.
– Förvånande nog visade det sig att samma nätverk av celler som driver aggression hos han-möss ligger i träda (inte är aktivt, reds. anm.) hos honor – tills moderskapet slår på strömbrytaren till detta hormon-känsliga system, säger Stefanos Stagkourakis, forskare vid Institutionen för neurovetenskap på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
När forskarna stängde av neuronen förlorade mamman sitt aggressiva beteende. Studien visar även att oxytocin och prolaktin, de hormoner som styr mycket av moderskapets kroppsliga funktioner som bildning och utsöndring av bröstmjölk, kraftfullt kan aktivera dessa neuron.
Oklart om resultaten kan kopplas till människor
Studien är utförd på djur, och ska därmed tolkas med försiktighet i ett mänskligt sammanhang. Men fynden berör enligt forskarna en större fråga: Hur kan en individ få tillgång till ett beteende som ligger utanför dess normala repertoar, under en begränsad tid i sitt liv?
Det exempel som forskarna studerat, med en hjärnkrets som kan slås av och på beroende på om ett djur för sin (eller sina ungars) överlevnad behöver ha tillgång till ett visst beteende (oavsett kön), kan ha generell betydelse för hur hjärnan fungerar även hos människor.
– Detta är en studie utförd på laboratoriemöss, och vi vet inte i dagsläget om resultaten kan överföras på människor. Men den mekanism som vi identifierar här, hur ett beteende som normalt ligger utanför en individs repertoar kan bli tillgängligt för en begränsad period av livet, kan spegla en princip för hjärnans flexibilitet med relevans bortom maternell aggression, säger Christian Broberger, professor i neurokemi vid Stockholms universitet.
Vetenskaplig artikel:
Maternal aggression driven by the transient mobilisation of a dormant hormone-sensitive circuit, Nature Communications.
