Tryggare privatekonomi kan bana väg för tuffare klimatpolitik

För att lyckas med en nödvändig men kostsam klimatomställning krävs ett brett folkligt stöd. Forskning visar nu att acceptansen för höjda skatter på fossila bränslen är större i länder där försörjningsstödet till samhällets mest utsatta är generösare.

En studie vid Stockholms universitet har undersökt hur välfärdsstatens utformning kan minska motståndet mot skatter på fossila bränslen. Den här typen av klimatskatter är ofta impopulära eftersom de drabbar låginkomsttagare hårdast.

Forskarna har jämfört 20 europeiska länder och undersökt både nivåerna i försörjningsstödet och befolkningens inställning till skatter på fossila bränslen. Resultatet visar att i länder med mer generöst försörjningsstöd är även stödet för dyra klimatåtgärder högre.

– Välfärdsstatens trygghetssystem tycks ha en betydelse för människors acceptans för nödvändig men kostsam klimatpolitik. Vi ser att stödet för skatter på fossila bränslen är högre i länder med en mer generös välfärdsstat, säger Arvid Lindh, docent i sociologi vid Stockholms universitet.

Pension spelar mindre roll

Forskarna undersökte även betydelsen av ersättningsnivåerna i andra typer av socialförsäkringar, till exempel pension och arbetslöshetsförsäkring. Där fanns inte ett lika tydligt samband. Det är i stället nivån på försörjningsstödet till de mest utsatta som verkar spela störst roll – något som den här studien är först med att visa.

– Det sticker ut jämfört med tidigare forskning, att det framförallt verkar vara systemen som stödjer dem som har det tuffast som är av betydelse. Detta hänger samman med att brist på ekonomiska marginaler ofta är en huvudanledning till att motsätta sig bränsleskatter. Många som själva har det bra ställt vänder sig också emot att dessa skatter slår hårt mot utsatta grupper som inte har råd, säger Arvid Lindh.

Stora skillnader i Europa

För att kunna dra sina slutsatser har forskarna gjort en jämförande studie av socialförsäkringssystemen i 20 europeiska länder. Detta har sedan kombinerats med enkätdata om människors upplevelse av sin ekonomi och inställning till dyra klimatåtgärder. Nivån på försörjningsstödet varierar kraftigt i Europa. I Sverige motsvarar det runt 40 procent av en genomsnittlig arbetares lön, medan det i länder som Polen, Portugal och Spanien ligger strax över 20 procent.

Forskarna kan däremot inte fastställa ett direkt orsakssamband mellan försörjningsstöd och attityder. För att stärka sin tolkning har de lagt till fler variabler i analysen, till exempel om människor upplever att det är svårt att klara sig på sin inkomst, något som också visade sig vara kopplat till lägre välfärdsnivåer.

Försörjningsstöd en hörnsten

Sammantaget visar studien att socialpolitiska program som stärker ekonomisk trygghet kan bidra till bredare stöd för en ambitiös klimatpolitik.

Men medan andra forskare tittar på lösningar för att kompensera människor som drabbas negativt av klimatåtgärder, betonar forskarna vid Stockholms universitet vikten av att förstärka de befintliga trygghetssystemen för att minska ekonomiska klyftor i befolkningen.

– Det räcker inte att visa att välfärdsstaten har betydelse. Ur ett policyperspektiv är det även viktigt att visa specifikt vilka instrument som spelar roll. Vår studie visar att försörjningsstöd till utsatta grupper är en viktig byggsten i välfärdsstaten för att underlätta klimatomställningen, som är en akut fråga idag, säger Arvid Lindh.

Vetenskaplig artikel:

Decarbonization Politics for All: Means-Tested Social Assistance, Eco-Social Values, and Public Support for Increased Fossil Fuel Taxes in Europe, Regulation & Governance.

Mer om  studien:

Studien bygger på en analys av svaren från 34 932 deltagare 20 olika länder i Europa. Här ingick Belgien, Estland, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Spanien, Schweiz, Slovenien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

Datamaterialet består av enkätdatabasen European Social Survey som bland annat innehåller individers åsikter om skatter på fossila bränslen, och information om hur de upplever sin ekonomiska situation, kombinerat med databasen SPIN på socialpolitiska enheten på SOFI (Social Policy Indicator Database) där man mäter hur olika länders socialförsäkringssystem är utformade, däribland behovsprövade försörjningsstöd.