Om vatten från dusch, tvätt och disk används igen kan viktiga vattenresurser sparas. En avhandling vid Luleå tekniska universitet visar att lokala system för rening av gråvatten är effektiva. Men det är fortfarande en utmaning att bli av med bakterier.
Gråvatten, alltså vatten som använts för rengöring, står för upp till 90 procent av hushållens avloppsvatten.
– Om det behandlas rätt kan det bli en värdefull resurs för bevattning i jordbruk eller gröna stadsområden, säger Mashreki Sami, doktor i VA-teknik vid Luleå tekniska universitet.
Svårt att avlägsna bakterier
I en avhandling har han undersökt olika system för att återvinna gråvatten – bland annat små paketreningsverk, sandfilter, gröna väggar och en konstruerad våtmark.
Resultaten visar att upp till 99 procent av organiskt material och näringsämnen kan avlägsnas. Flera filtermaterial fångar dessutom upp mikroplaster.
Resultaten för bakterier som E. coli och enterokocker var dock mer varierade. Den konstruerade våtmarken visade bäst effekt mot bakterierna, men kompletterande rening skulle ändå behövas för att uppfylla EU:s krav för återanvändning.
– Resultaten visar både styrkor och svagheter. Vi ser att systemen kan rena vattnet effektivt, men det finns fortfarande hälsorisker som måste hanteras, säger Mashreki Sami.
En pusselbit för hållbara städer
Avhandlingen lyfter fram att decentraliserade system kan få en viktig roll i framtidens vattenförsörjning, särskilt i områden där vattenstress blir allt vanligare.
– Med rätt teknik kan gråvatten bli en del av vatten–mat–energi-nexus* och bidra till mer resurseffektiva städer, säger Mashreki Sami.
*Begreppet ”Water-Energy-Food Nexus” används för att beskriva hur vatten, energi och livsmedel hänger ihop – och hur åtgärder inom ett område kan påverka de andra.
Avhandling:
Decentralized greywater systems: performance, microbial risk and microplastics, Luleå tekniska universitet.
