Kunskapsbidraget gav fler lärare men inte bättre resultat på nationella proven

Kunskapsbidraget har gett fler lärare i skolor där många elever har en svag socioekonomisk bakgrund. Det har däremot inte förbättrat elevernas resultat på de nationella proven, visar en rapport.

Kunskapsbidraget, tidigare kallat Likvärdighetsbidraget, är ett statsstöd som framför allt riktas till kommuner och andra organisationer som driver skolor vars elever har en svagare socioekonomisk bakgrund. Storleken på bidraget per elev beror på den beräknade andelen elever som inte förväntas bli behöriga till gymnasiet. Stödet inrättades 2018 och har vuxit från 1 miljard kronor till 8,2 miljarder kronor per år.

I en ny rapport konstaterar Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) att skolor med en större andel elever som har en svagare socioekonomisk bakgrund redan åren före bidraget hade fler lärare per elev än andra. Det mönstret har sedan förstärkts och när bidraget vuxit har det lett till ännu högre lärartäthet och mindre klasser, framför allt i årskurs nio.

Resultaten på nationella proven har inte blivit bättre

Men resultaten på de nationella proven i svenska och matematik, som skrivs av elever i årskurs tre, sex och nio, skiljer sig dock fortfarande lika mycket i genomsnitt som tidigare mellan skolor där eleverna har en svagare socioekonomisk bakgrund jämfört med skolor där elever har en starkare sådan. Den samlade effekten i de tre årskurserna är nära noll. I årskurs nio syns en liten minskning av skillnaden, men den är inte statistiskt säkerställd.

Samtidigt har fler elever i skolor med svagare elevsammansättning blivit behöriga till gymnasiet, vilket gjort att skillnaderna där har minskat något.

– Kunskapsbidraget kan alltså ha haft en viss effekt på resultaten i årskurs nio och det är också framför allt där vi ser mindre klasser, säger Olof Rosenqvist, forskare vid IFAU, i ett pressmeddelande.

Kunskapsbidraget kan ha bromsat tapp i lärarkvalitet

Åren innan Kunskapsbidraget infördes hade lärarkvaliteten hos skolor med svagare elevsammansättning en sjunkande trend jämfört med andra skolor.

Trenden fortsatte sedan efter att bidraget hade införts, men planade sedan ut läsåren 2020/21–2022/23. Forskarna tror att Kunskapsbidraget kan ha bidragit till att bromsa en fortsatt försämring av lärarkvaliteten i skolor med större utmaningar.

– Forskning visar ofta att ökade resurser leder till bättrade elevresultat. Men tidigare studier av kompensatoriska satsningar har gett blandade resultat. Att skillnaderna i provresultat i genomsnitt inte har minskat trots fler lärare i skolor med större utmaningar kan ha flera förklaringar, fortsätter han. En är att huvudmän med svagare elevsammansättning redan hade högre lärartäthet före Kunskapsbidraget vilket begränsar potentialen för ytterligare effekt. En annan är svårigheter att rekrytera och behålla erfarna och välutbildade lärare, säger Olof Rosenqvist.

Han avslutar med att säga att deras slutsats är att det är svårt och kostar mycket, men inte är omöjligt, att minska skillnader i resultat mellan skolor genom en resursfördelning som Kunskapsbidraget.

Undersökte lärarresurser och skolresultat mellan 2013 och 2023

Rapporten bygger på registerdata över lärarresurser och elevers skolresultat för läsåren 2013/14–2022/23.

Materialet omfattar mer än 10 miljoner så kallade observationer, där varje kombination av en elev och ett år räknas som en observation.

Analysen bygger på en så kallad skillnad-i-skillnader-metod. Forskarna jämför utvecklingen för organisationer som driver skolor med olika stark socioekonomisk elevsammansättning före och efter bidraget.

Rapport

Effekter av kompensatorisk resursfördelning i grundskolan – Erfarenheter från Kunskapsbidraget, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.