Hög försvarsvilja i Sverige – demokrati, kultur och historia spelar en viktig roll

Trots att Sverige inte upplevt krig i modern tid är svenskars försvarsvilja högre än i många andra europeiska länder. Vad får människor att vilja försvara sitt land? En ny studie visar att en känsla av nationell samhörighet och stolthet över den svenska kulturen stärker viljan, medan etnisk nationalism inte gör det.

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 blev frågan om människors vilja att försvara sitt land aktuell på nytt. För små och medelstora stater, som bygger sitt försvar på breda samhällsinsatser, är försvarsviljan en förutsättning för att ett totalförsvar ska fungera.

Forskare vid Försvarshögskolan och Uppsala universitet har genom en enkätstudie undersökt 2 022 svenska medborgare och 1 953 danska medborgare för att se vad som ligger bakom människors vilja att försvara sitt land.

Resultatet visar att sambandet mellan nationell identitet och försvarsvilja är mer komplext än tidigare forskning har antytt.

– Tidigare har man oftast tittat på allmän nationell stolthet som en enskild faktor, men vår forskning visar att den nationella identiteten är mångdimensionell. Olika aspekter av nationell identitet kan dra åt olika håll när det gäller försvarsvilja, säger Ralph Sundberg, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, i ett pressmeddelande.

Konkreta upplevelser av stolthet ökar försvarsviljan

Studien visar att nationell anknytning, kulturell stolthet (till exempel över den svenska litteraturen), nationell chauvinism (det vill säga att man tycker Sverige är bättre än de flesta andra länder) och en kulturell eller medborgerlig syn på vad det innebär att vara svensk har en positiv effekt på försvarsviljan.

– Det handlar alltså inte bara om en vag känsla av stolthet, utan även om mer konkreta upplevelser av samhörighet, kulturella värden och synen på vad det innebär att vara en del av nationen, säger Ralph Sundberg.

– Man bör även tillägga att studien innefattar svenskar med invandrarbakgrund. Vi tittar inte specifikt på den här gruppen i denna studie, men i en efterföljande studie har människor med invandrarbakgrund högre försvarsvilja än infödda i vissa avseenden, fortsätter han.

Stark nationalism stärker inte alltid viljan

Studien visar också att sambanden inte är entydiga. En etnisk syn på nationstillhörighet, det vill säga att härkomst avgör om man uppfattas som en ”riktig” svensk, har ingen större effekt på försvarsviljan. Dessutom visar studien att okritisk patriotism har en negativ effekt.

– Våra resultat visar att personer med en ”mitt land, oavsett rätt eller fel”-attityd faktiskt har lägre försvarsvilja än andra. Det går emot den traditionella föreställningen om att stark nationalism alltid stärker viljan att försvara landet, säger Ralph Sundberg.

Det innebär att försvarsviljan inte enbart växer ur stark lojalitet med staten, utan snarare ur en kombination av känslomässig anknytning, kulturell stolthet och upplevd gemenskap.

Hög försvarsvilja i Sverige – ett unikt fall

Till skillnad från grannländerna Finland, Norge och Danmark har Sverige inte upplevt krig eller ockupation i modern tid. Ändå är försvarsviljan här högre än i många andra europeiska länder.

– Det gör Sverige till ett unikt fall. Vår forskning visar att det inte krävs en historisk erfarenhet av krig för att försvarsviljan ska vara stark. I stället ser vi att stolthet över landets demokrati, kultur och historia kan spela en avgörande roll, säger Ralph Sundberg.

I en tid då Sverige står inför stora förändringar inom säkerhets- och försvarspolitiken ger resultaten en viktig pusselbit till förståelsen av försvarsviljan som fenomen. Studien pekar på vikten av att fortsätta utforska hur olika aspekter av nationell identitet samspelar med försvarsviljan. Om vi får en nyanserad bild av varför människor är beredda att försvara sitt land kan förmågan att bygga ett robust totalförsvar stärkas.

För beslutsfattare och försvarsplanerare är resultaten särskilt relevanta.

– Om vi vill förstå försvarsvilja måste vi förstå de känslor och värderingar som människor knyter till sin nation. Det handlar inte bara om militär kapacitet eller hotbilder, utan också om hur människor uppfattar sin gemenskap och identitet, säger Ralph Sundberg.

Vetenskaplig artikel:

Defending the national identity: exploring the links between a multidimensional national identity concept and the willingness to defend one’s country, European Security.