Årets mätning av Kebnekaise sydtopp visar att den minskat med 1,5 meter jämfört med förra året. Det är sjunde året i rad som sydtoppen är lägre än nordtoppen.
Vid den årliga sommmarmätningen, som utförs av Tarfala forskningsstation vid Stockholms universitet, uppmättes Kebnekaises sydtopp till 2088,4 meter över havet. Detta motsvarar en minskning med 1,5 meter jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år.
Kebnekaises nordtopp, som är isfri och har en fast höjd på 2096,8 meter, är nu 8,4 meter högre. Det bekräftar ännu en gång att nordtoppen är Sveriges högsta punkt sedan 2019.
Sydtoppen täcks av en toppglaciär vars höjd varierar beroende på hur mycket snö som ansamlas under vintern och hur mycket den smälter under sommaren. De årliga mätningarna görs i slutet av sommaren för att kunna fånga sydtoppens lägsta nivå innan snön börjar falla igen.
2024 smälte toppen med 3,1 meter
Under 2024, som var ett rekordvarmt år, smälte Kebnekaises sydtopp med 3,1 meter.
– Under 2024 minskade inte bara sydtoppen rejält, utan också Storglaciären, som ligger precis intill Tarfala forskningsstation. Aldrig under de senaste 80 åren har massförlusterna på Storglaciären varit så stora som 2024. Men i år, under löpande sommarsäsong, såg vi inga tecken på att Storglaciären var på väg mot ännu ett nytt rekordminus, och därför hoppades vi att även avsmältningen på sydtoppen skulle vara lägre än 2024, säger Nina Kirchner, professor i glaciologi, i ett pressmeddelande.
Massbalansen* för Sveriges referensglaciärer, där Storglaciären i Tarfala ingår, ska mätas nu i slutet av sommaren.
– Även om glaciärernas massbalans, som kan liknas med ett ekonomiskt bokslut, förväntas visa mindre förluster än 2024, kommer det ändå att bli ännu ett år där glaciärerna går minus.
*Massbalansberäkningar för en glaciär kan jämföras med ett bankkonto där inkomster (snö som tillkommer på glaciären under vintern och så småningom blir till glaciäris) och förluster (snö och glaciäris som smälter under sommaren) räknas ihop för att antingen ge en positiv balans (glaciären växer eftersom inkomster är större än förluster) eller en negativ balans (glaciären krymper eftersom inkomster är mindre än förluster).
Läs mer:
I Bolincentrets databas finns mätningar från Kebnekaises sydtopp och Storglaciärens massbalans.
