Skamkänslor kan försämra livskvaliteten hos personer med långvariga mag- och tarmbesvär. Enligt en studie spelar skam en viktig roll i samspelet mellan fysiska symtom och psykiskt mående.
En studie vid Örebro universitet har undersökt hur skamkänslor påverkar personer med Disorders of Gut-Brain Interaction (DGBI), som är en grupp sjukdomar med långvariga mag- och tarmbesvär utan tydlig medicinsk orsak. Ett exempel är IBS.
Studien utgår från kunskapen att psykiskt mående och magbesvär hänger ihop. Svåra symtom kan försämra det psykiska måendet, och psykisk ohälsa kan i sin tur förvärra de kroppsliga symtomen.
– Vi vet också att mag- och tarmbesvär kan uppfattas som något att skämmas över eftersom det finns en fördömande attityd i samhället, ett stigma, som kan leda till att den enskilde känner skam, säger Inês Trindade, forskare inom psykologi vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Symtom påverkar livet
Personer med DGBI kan drabbas av symtom som diarré, förstoppning, magsmärtor och svullen buk. Många undviker viss mat och sociala sammanhang för att slippa obehag eller för att dölja sina besvär. De fysiska problemen samverkar med psykisk ohälsa som ångest, depression och sämre livskvalitet.
Totalt deltog över 2 400 svenska personer i studien. 537 av dem uppfyllde kriterierna för en DGBI-diagnos kopplad till besvär med tarmen.
Mycket skam försämrar livskvaliteten
Studien visar att graden av skam påverkar livskvaliteten. Personer som kände mycket skam hade sämre livskvalitet än andra med lika svåra fysiska symtom.
– Vi visar att skam är en viktig förklaring, en mekanism som kopplar dessa mag- och tarmbesvär till att må psykiskt dåligt och till nedsatt livskvalitet. Det finns också en direkt påverkan mellan symtom och psykiskt mående, som inte går via skam, säger Inês Trindade.
Empati och medkänsla viktigt
Hon betonar att skam är en naturlig känsla hos oss människor, men den kan också ha en nedbrytande effekt och leda till flera negativa psykiska tillstånd. Ett exempel är att man undviker kontakt med andra.
Inês Trindade ser möjliga effekter för vården, även om bemötande inte ingick i studien. Hon baserar sin tolkning av resultatet på tidigare forskning.
– Empati och medkänsla är viktiga som botemedel mot känslor av skam. Ett erkännande av patientens upplevelse och att visa sitt intresse är ett sätt att stötta för att komma vidare. Tiden spelar roll, även om det bara är tio minuter. Det är ingen lyx, utan en del av den evidensbaserade behandlingen, säger Inês Trindade.
Studien vid Örebro universitet är ett samarbete med forskare vid Göteborgs universitet.
Vetenskaplig artikel:
